BAUDHAYANA

1.1 atheme ‘gnicayāḥ|(1.1)* / 1.2 tesām bhūmeḥ parimāṇavihārānvyākhyāsyāmaḥ | (1.2) / 1.3 athāngulapramānam (1.3) caturdaśāṇavaḥ (1.4) catustrimśattilāḥ prthusamśliṣṭā ityaparam | (1.5) | daśāñgulam kṣudrapadam | (1.6) | dvādaśa prādeśaḥ1 | (1.7) | prthottarayuge trayodaśike | (1.8) padam pañcadaśa | I.9) / aṣṭāśītiśatamīṣā (I.10) catuḥśatamakṣaḥ | (1.11) | ṣaḍaśītiryugam | (1.12)/ dvātrimśajjānuḥ |(1.13)/ şaṭtrimsacchamyābāhū | (1.14)/ dvipadaḥ prakramaḥ| (I.15) / dvau prādeśāvaratniḥ | (1.16) | athāpyudāharanti (1.17) pade yuge prakrame ‘ratnaviyati śamyāyām2 ca mānārtheṣu yāthākāmīti | (1.18)| pañcā- ratniḥ puruṣo (I.19) vyāmaśca3 | (1.20) / caturaratnirvyāyāmaḥ|(1.20) / 1.4 caturasram1 cikirṣanyāvaccikīrṣettāvatim rajjumubhayataḥ pāśām kṛtvā madhye lakṣaṇam karoti | lekhāmālikhya (1.22) tasyā madhye śańkum nihanyāt | tasminpāśau pratimucya lakṣaṇena maṇḍalam parilikhet | viṣkam- bhāntayoḥ śankū nihanyāt | (1.23) | pūrvasminpāśam pratimucya pāśena maṇḍalam parilikhet/(1.24)/ evamaparasmimste yatra sameyātām tena dvitīyam viṣkambhamāyacchet /(1.25) / viṣkambhāntayoḥ śañkū nihanyāt |(1.26)|pūrvas- minpāśau pratimucya lakṣaṇena maṇḍalam parilikhet/(1.27) | evam dakṣiņata evam paścādevamuttaratasteṣām ye ’ntyāḥ samsargāstaccaturaśram sampadyate | (1.28) / 1.5 athāparam | (1.29) | pramāṇāddviguṇām rajjumubhayataḥ pāśām kṛtvā madhye lakṣaṇam karoti | (1.30) | sa prācyarthaḥ | (1.31) | aparasminnardhe caturbhāgone lakṣaṇam karoti /(1.32)/ tannyañcanam3 /(1.33) / ardhe’ṇsārtham| (1.34) | prṣṭhyāntayoḥ pāśau pratimucya nyañcanena dakṣiṇāpāyamyārdhena śroṇyamsānnirharet | (1.35) / 1.6 dīrghacaturaśram cikīrṣanyāvaccikīrṣettāvatyāṁ bhūmyām” dvau śaǹkū nihanyāt | (1.36)/ dvau dvāvekaikamabhitaḥ samau |(1.37)| yāvatī tiryaṁmānī The numbering within parenthesis refers to Thibaut’s edition as printed in the Pandit. 1 dādaśāṁgulam prādeśam, M. 2 śāmyāyām, C. 3 ca in T, but not in other Mss used by C. 4 C retains -śra as used throughout B,U,M; -sra throughout H, T. 5 pramucya in B,M,H. 6 nyañchanam in T. 7 Throughout H,U,B,M; bhūmau in T. 8 -vekamabhitaḥ in B, -vekaivamabhitaḥ in H, 18 BAUDHĀYANA-ŚULBASŪTRA tāvatim rajjumubhayataḥ pāśām kṛtvā madhye lakṣaṇam karoti | pūrveṣāmanty- ayoḥ pāśau pratimucya lakṣaṇena dakṣiņāpāyamya lakṣaṇe lakṣaṇam karoti (1.38)/ madhyame pasau pratimucya lakṣaṇasyopariṣṭāddakṣiṇāpāyamya lakṣaṇe śankum nihanyāt/(1.39)/so’msa etenottaro ‘mso vyākhyātastathā śroṇi (1.40)/ 1.7 yatra purastādaṇhīyasīm minuyāttatra tadardhe lakṣaṇam karoti |(1.41)/ 1.8 athāparam pramāṇādadhyardhām rajjumubhayataḥ pāśām kṛtvā- parasmimstṛtiye şaḍbhāgone lakṣaṇam karoti|(1.42)/tannyañcanam|(1.43)/ işte msartham prṣṭhyāntayoḥ pāśau pratimucya nyañcanena dakṣiṇāpāya- myeṣṭena śronyamsānnirharet/(1.44)/ 1.9 samacaturaśrasyākṣṇayārajjurdvistāvatīm bhūmim karoti|(1.45)/ 1.10 pramāṇam tiryagdvikaraṇyāyāmastasyākṣṇayārajjustrikaraṇī|(1.46)/ 1.11 tṛtīyakaraṇyetena vyākhyātā | navamastu10 bhūmerbhāgo bhavatīti"| (1.47)/ 1.12 dirghacaturaśrasyākṣṇayārajjuḥ pārśvamānī12 yatpṛthagbhūte kurutastadubhayam karoti/(1.48)/ 13 tiryaǹmānī ca 1.13 tāsām13 trikacatuskayordvādaśikapañcikayoḥ1 pañcadaśikāṣṭikayoḥ13 saptikacaturvimśikayor1dvādaśikapañcatrimśikayoḥ pañcadasikaṣaṭtrimśikayo- rityetāsūpalabdhiḥ|(1.49)/ 2 2.1 nānācaturaśre samasyankaniyasaḥ karaṇyā varṣiyaso vṛdhramullikhet| vṛdhrasyākṣṇayārajjuḥ samastayoḥ pārśvamānī bhavati | (1.50) / 2.2 caturaśrāccaturasram nirjihîrṣanyāvannirjihīrṣettasya karaṇyā varṣiyaso vṛdhramullikhet | vṛdhrasya pārśvamānīmakṣṇayetaratpārśvamupasamharet | sā yatra nipatettadapacchindyat | chinnayā nirastam | (1.51) / 2.3 samacaturaśram dīrghacaturaśram cikīrṣamstadakṣṇayāpacchidya bhāgam dvedhā vibhajya pārśvayorupadadhyād1yathāyogam | (1.52) / 0 -ṣṭena sārdham, M. 10 Before nava-M. ins vibhāgastu tāsāṁ. 11 bhavati, M. 12 ca ins M. 13 Found in all copies except in T. 14 M. omits drādaśi kayoh. 15 pañcikaṣastikayoḥ, M. 16 -vimśati-for -vimsi, M. 17 vṛddha for vṛdhra in Mss. C; vṛdhra in T. 18 rupasamdadhyāt, M, U, B. BAUDHAYANA-SULBASŪTRA 19 2.4 api vaistasmimścaturaśram samasya tasya karaṇyāpacchidya2oyadatiśiṣy- ate taditaratropadadhyāt | 1.53) | 2.5 dirghacaturasram samacaturasram cikīrṣamstiryanmānīm karaṇīm kṛtvā śeṣam dvedhā vibhajya pārśvayoa1rupadadhyāt22 | khaṇḍamāvāpena tatsampūrayet | tasya nirhāra2 uktaḥ | (1.54) | 2.6 caturasramekato’ nimaccikirşannanimataḥ karaṇīm tiryanmānīm kṛtvā śeṣamakṣṇayā vibhajya viparyasyetaratropadadhyāt | (1.55) / 2.7 caturasram praugam cikirşanyāvaccikīrṣeddvistāvatīm bhūmim sama- caturaśrām kṛtvā pūrvasyāḥ karaṇyāḥ madhye śankum nihanyāt | tasminpāśau pratimucya dakṣinottarayoḥ śronyornipātayet | bahispandyamapacchindyāt | 1.56) / 2.8 caturasramubhayataḥ praugam cikīrṣanyāvaccikīrṣeddvistāvatīm bhūmim dirghacaturaśrām kṛtvā pūrvasyāḥ karaṇyāḥ madhye sankum nihanyāt | tasminpāśau pratimucya dakṣinottarayormadhyadeśayornipatayet | bahiḥs 24- pandyamapacchindyāt | etenāparam praugam vyākhyātam | (1.57) / 2.9 caturaśram mandalam cikirşannakṣṇayārdham madhyātprācīm- abhyāpātayet2 | yadatiśiṣyate tasya saha tṛtîyena maṇḍalam parilikhet | (1.58) / 2.10 maṇḍalam caturaśram cikīrṣanviṣkambhamaṣṭau bhāgānkṛtvā bhāgamekonatrimśadhā2 vibhajyāṣṭāviṛśatibhāgānuddharet | bhāgasya ca şaṣṭhamaṣṭamabhāgonam | (1.59) / 2.11 api vā pañcadaśabhāgānkṛtvā dvāvuddharet | saiṣānityāa caturaśra- karaņi | (1.60) / 2.12 pramāṇam tṛtiyena vardhayettacca28 caturthenātmacatustrimsonena | (1.61) | saviśeṣaḥ | (1.62) | 3 3.1 athagnyadheyike vihare29 (1.63) garhapatyādāhavanīyasyāyatanam | 19 api vaita- in C; api caita- in T. 20 -chindyad in M; also in T. 21 viparyasyetaratra in T for pārsvayoḥ. 22 upasamdadhyāt in B, H, U. 23 nirhāsa, B, U; see also ZDMG, 55, 579. 24 bahispandya, C. 25 -bhyāyātaye-, B, M. 26 -vimsadha, H, M. 27 eșă instead of saișă in H, B & T. 28 ca in T, not in C. 29 vihāraḥ in ‘T. 20 BAUDHAYANA-ŚULBASUTRA (1.64) | vijnāyate ʼṣṭaṣu prakrameṣu brāhmaṇo’gnimādadhītaikādaśasu rājanyo dvādaśasu vaisya iti/ (1.65-66) / 3.2 āyāmatṛtiyena trīṇi caturaśrāṇyanūcīnāni kārayet | aparasyottarasyām30 śroṇyām gārhapatyaḥ | tasyaiva dakṣine ‘mse ’nvāhāryapacanaḥ pūrvasyottare ‘msa āhavaniyaḥ | (1.67) / 3.3 api vā gārhapatyāhavanīyayorantarālam pañcadhā ṣoḍhā vā sambhujya şaṣṭham saptamam vā bhāgamāgantukamupasamasya31 samam traidham vibhajya pūrvasmādantād32 dvayorbhāgayorlakṣaṇam karoti | gārhapaty- āhavaniyayorantau niyamya lakṣaṇena dakṣiṇāpāyamya lakṣaṇe śankum nihanti | taddakṣiṇāgnerāyatanam bhavati | (1.68) / 3.4 api vā pramāṇam pañcamena vardhayet | tatsarvam pañcadhā sambhu- jyāparasmādantāddvayorbhāgayorlakṣaṇam karoti | prṣthyāntayoḥ pāśau pratimucya lakṣaṇena dakṣiṇāpāyamya lakṣaṇe sankum nihanti | taddakṣi- ṇāgnerāyatanam bhavati | (1.69) / 3.5 viparyastaitenotkaro vyākhyātaḥ | (1.70) | 3.6 aparenāhavaniyam yajamānamātrī bhavatīti vedervijñāyate | (1.71) / dārśapaurṇamāsikāyā 3.7 tasyāstribhāgonam paścāttiraścī | tasyā evārdham purastāttiraści33 / evam dirghacaturaśramekato ’nimadvihṛtya sraktiṣu śankūnnihanyāt | (1.72) / 3.8 yāvatī pārśvamānī dvirabhyastā3 tāvatīm rajjumubhayataḥ pāśām kṛtvā madhye lakṣaṇam karoti | dakṣinayoḥ pārśvayoḥ35 pāśau pratimucya lakṣaṇena dakṣiņāpāyamya lakṣaṇe śankum nihanyat | tasminpāśau pratimucya lakṣaṇena dakṣiņam pārśvam parilikhet | (1.73) | etenottaram pārśvam vyākhyātam | (1.74) / pūrvam pārśvam tayā dvirabhyastaya parilikhet | evamaparam) (1.75) 3.9 daśapadā paścāttiraści dvādaśapadā prācyaṣṭāpadā purastāttiraścīti pāśubandhikāyā vedervijñāyate | mānayogastasyā vyākhyātaḥ | (1.76) / rathasammitetyekeṣām | (1.77) | virāṭsampannetyekeṣām | (1.78) | | 3.10 śamyāmātri catuḥsraktirbhavatityuttaravedervijñāyate samacaturaśrāviśeṣāt | (1.80) / | (1.79) / 3.11 vitṛtīvā vedirbhavatīti paitṛkyā3 vedervijñāyate | (1.81 | mahāvedes- 30 -daparasyottarasyottarasyām, B, M. 31 -gamtumupasamasya, H, U. 32 Thibaut has justified the term antāt although antyāt has been used in all Mss. 33 -ttiraścī jāvad, M. 34 abhyastā missing in B. 35 Occurs in H, M, U; omitted in B, T. 36 paitṛyajñikāyā, B, U originally. BAUDHAYANA-SULBASUTRA 21 tṛtiyena samacaturaśrakṛtāyāstṛtīyakaranis bhavatiti38/navamastu bhūmer- bhāgo bhavati39 | (1.82) | yajamānamātrī catuḥsraktirbhavaṭītyekeṣām / (1.83)/ dikṣu sraktayo bhavanti | (1.84 | 3.12 veditṛtiye yajeteti sautrāmaṇikim vedimabhyupadiśanti | (1.85) / mahāvedestṛtiyena samacaturaśrakṛtāyā aṣṭādaśapadā pārśvamānī bhavati | (1.86) | tasyai dirghakaraṇyāmekato ’nimatkaranyam ca yathākāmīti | (1.87) / 4 4.1 prāgvamśaḥ ṣoḍaśaprakramāyāmo dvādaśavyāso1o ‘pi vā dvādaśapra- kramāyāmo daśavyāsaḥ | (1.88) / 4.2 tasya madhye dvādaśiko vihāraḥ | (1.89 | 4.3 trimśatpadāni prakramā vā paścāttiraści bhavati şaṭtrimśatprācī caturvimśatiḥ purastāttiraścīti mahāvedervijñāyate/ mānayogastasyā vyākhyātaḥ| (1.90) / āhavanīyātṣaṭ prakramānmahāvediḥ | (1.91) / 4.4 tata ekasminsadaḥ | (1.92) | taddaśakam | (1.93) | udak saptavimsa- tyaratnayaḥ | (1.94) | aṣṭādaśetyekeṣām | (1.95) / 4.5 tataścaturşu havirdhānam | taddaśakam dvādaśakam vāa1 mānayoga- stayorvyākhyātaḥ | (1.96) | 4.6 yūpāvaṭiyācchankorardhaprakramamavaśiṣyottaravedim vimimīte (1.97) | daśapadottaravedirbhavatīti some vijñāyate | mānayogastasyā vyākhyātaḥ | (1.98) / 4.7 cātvālaḥ śamyāmātro ‘parimito vā | (1.99) / 4.8 athoparavaḥ prādeśamukhāḥ prādeśāntarālāḥ | (1.100) | aratnimātram samacaturasram vihṛtya sraktiṣu śankūnnihanyāt | ardhaprādesenārdhaprā- desenaikaikam maṇḍalam2 parilikhet | (1.101) / 4.9 sadasaḥ43 pūrvārdhāddviprakramamavasiṣya dhiṣṇyānām1a dviprādeso viṣkambhastathāntarālāḥ | (1.102) / 4.10 āgnidhrāgārasyaa pārśvamānī pañcāratniḥ | (1.103) / 37 -kṛtāyāḥ karaṇī tṛtīyakaraṇī B, U; see also T’s explanation with reference to commentaries. 38 bhavati, M, U; bhavati, H. 39 bhavatiti, M. 4o dvādaśapadavyāsa-, M which omits the following words upto daśavyāsaḥ-. 41 After vā, T has samacaturasram. 42 parimaṇḍalam, M, U. 43 -tsadaḥ, H. 44 Not dhiṣṇiyā-, the Mss. 45 āgnīdhrīyā, T. 22 BAUDHAYANA-ŚULBASŪTRA 4.11 etena mārjālīyo vyākhyātaḥ | (1.104) / tasyodīcīm dvāram kurvanti | (1.105) / 4.12 rathākṣāntarālā yūpāvaṭā bhavantītyekādaśinyām vijñāyate | (1.106) | tasyā1 daśānāṁ ca rathākṣāṇāmekādaśānāṁ ca padānāmaṣṭāngulasya ca caturvimśam bhāgamādadīta | sa prakramaḥ syāt | tena vedim vimimīte | (1.107) / padā- 4.13 athāśvamedhe47 vimśatyāśca rathākṣāṇāmekavimśatyāśca nāmaṣṭāngulasya ca caturvimśam bhāgamādadīta | sa prakramaḥ syāt | tena vedim vimimīte 48 / (I.108) / 4.14 atha pracyekādaśinyām" yūpārtham vedeḥ pārvārdhātpadārdha- vyāsamapacchidya00 tatpurastāṭprāñcams1 dadhyāt | (I.109) | nātrāṣṭāngulam vidyate | (I.110) | na vyatiṣangaḥ / (1.111) / 4.15 yūpāvaṭāḥ padaviṣkambhāstripadapariṇāhāni yūpoparāṇīti | (1.112-3) 5 5.1 ardhāṣṭamāḥ puruṣāḥ52 prathamo ‘gniḥ | (II.1) / ardhanavamā dvitīyaḥ | (11.2) | ardhadaśamāstṛtīyaḥ | (II.3) | evamuttarottaro vidhā- bhyāsa ekaśatavidhāt53 | (II.4) | tadetatsaptavidhaprabhṛtyekaśatavidhān- tam | (II.5) / 5.2 ata urdhvamekaśatavidhāneva pratyādadīta | (II.6) | anagnikānvā yajña- kratūnāharet / (II.7) | anyatrāśvamedhāt | (II.8 / 5.3 aśvamedhamaprāptam cedāharedata urdhvam vidhāmabhyasyennetaradā- driyetas (II.9) / 5.4 atitam cedāharedāhṛtya kṛtāntādeva pratyādadīta / (II.10) / 5.5 kathamu khalu vidhāmabhyasyet | (II.11) / 5.6 yadanyatprakṛtestatpañcadaśa bhāgānkṛtvā vidhāyāṇ vidhāyām dvau dvau bhāgau samasyet | tābhirardhāṣṭamābhiragnim cinuyāt | (II.12) / 46 tasyai, U. 47 With the last word of 4.12. vimimītāthāśvamedhe, M. 48 -mitatha, M. 49 ‘prācye-, M; prācyai-, other Mss; -nyā, U; prāmcyai, T. 50 Thus M; pūrvārdhātpadārthavyā-, U. padārdhavyā-, B, pūrvārdhāsadārdhanyā. H 51 -prācyām, M. 52 ardhâṣṭamapuruṣāḥ, T. 53 C retains ekādaśavidhāt-; T uses ekaśatavidhât which is meaningful. 54 -bhasyedanyataradādri-, M. BAUDHAYANA-SULBASUTRA 23 3333 5.7 ūrdhvapramāṇābhyāsam jānoḥ pañcamasya caturvimśenaike55 samāman- anti | (II.13) / 5.8 atha haika ekavidhaprabhṛtīnapakṣapucchāmścinvate / (II.14) / 5.9 tannopapadyate pūrvottaravirodhāt / (II.15) / 5.10 atha haikeṣām brāhmaṇam bhavati syenacidagnīnām pūrvā tatiriti | (II.16) / 5.11 athāpareṣām56 na jyāyāmsam citvā kanījāmsam cinvīteti | (II.17-18)/ 5.12 athāsmākam3 /(II.19) | pakṣi bhavati | na hyapakṣaḥ patitumarhati | aratninā pakṣau drāghīyāmsau bhavataḥ | tasmātpakṣapravayāṇsi vayāmsi | vyāmamātrau pakṣau ca puccham ca bhavatīti | (II.20) / 5.13 napakṣapucchaḥ śyeno vidyate | na casaptavidhasya pakṣapucchāni vidyante | na ca saptavidham citvaikavidhaprasangaḥ | tasmātsaptavidha eva prathamo ‘gniḥ / (II.21) / 5.14 bhedānvarjayet | (II.22) | adharottarayoḥ pārśvasamdhānam bhedā ityupadiśanti / (II.23) | tadagnyanteṣu na vidyate58 na sraktipārśvayoḥ | (II.24-25) / 5.15 sahasram cinvīta prathamam cinvāna iti59 | (II.26) / 5.16 pañcamāyām vā citau samkhyām pūrayet | (II.27) / 5.17 dviśatāśceccikīrṣetpañcacoḍābhirnākasadaḥ samānasamkhyam pratiyāt| (II.28) / 6 6.1 paśudharmo1 ha vā agniḥ | yatha ha vai paśordakṣiṇeṣāmasthnām yaddakṣiņam pārśvam taduttareṣāmuttaram yaduttareṣām dakṣinam taddakṣineṣāmuttaram yadavāk62 cordhvams2 ca62 tatsamānamevamiṣṭakānām rūpāṇyupadadhyāt | (II.29) / 6.2 yā dakṣiṇāvṛto lekhāstā dakṣiṇata upadadhyāt (II.30) savyāvṛta uttarataḥ| (II.31) | ṛjulekhāḥ paścācca purastācca bhavanti | (II. 32) | tryālikhitā 55 -senaivaike, T. 56 -thāparam, M. 63 57 brāhmaṇam ins U on the margin; for the brāhmaṇa see TS. V.2.5.1. 58 vidyamte, U. 59 See TS. V. 6.8.2. 60 śatāmśce, U; -coḍānākasadaḥ, M. 61 -dharma, B, M, U. 62 yadvāmcam, M; yadarvāk co, B; paścātpurastācca, T. 63 Thus H, M, U; paścāt, B. 24 BAUDHAYANA-SULBASŪTRA madhye | (11.33) | atha yā viśayasthāo1 yathā ha vai pašoḥ prṣṭhavamśo naivaikasminpārsve vyatirekeņa vartate naivāparasminnevam tāsāmupadhānam pratīyāt | (II.34) / 6.3 athāpi brāhmaṇam65 bhavati | (II.35) | prajāpatirvā atharvāgnireva dadhyannātharvaṇastasyeṣṭakā asthānīti | (11.36) / 6.4 tasmadbahistanvam ceccinuyattanvopaplavamadhyairātmopaplavamad- hyāt samdadhyāt | (II.37) / 6.5 prāñcamenam cinuta iti vijñāyate | (II.38) / 6.6 amṛnmayibhiraniṣṭakābhirnas samkhyām pūrayet | (11.39) / 6.7 iṣṭakacidvā9 anyo ‘gniḥ paśucidanya ityetasmādbrāhmaṇāt | (II.40) / 6.8 paśurvā eṣa yadagniryoniḥ khalu vā eṣā paśorvikriyate"yatprācīnamaiṣṭa- kādyajuḥ kriyata”1 iti ca72 / (II.41) / 6.9 lokabādhīni13 dravyāṇyavaṭeṣupadadhyāt | (11.42) | 6.10 maṇḍalamṛṣabham vikarṇīmitīṣṭakāsu lakṣmāṇi pratīyāt | (II.43) / 6.11 iṣṭakāmantrayoriṣṭakāvyatireke lokampṛṇāḥ sampadyante parimāṇā- bhāvāt | (II.44) / 6.12 atītāneva veṣṭa1⁄4kāgaṇānatropadadhyāt | (II.45) / 6.13 pañca lokampṛṇāḥ | (II.46) / 6.14 mantravyatireke ’ktāḥ śarkarāḥ samdhiṣūpadadhyāt | (II.47) 6.15 prācīrupadadhāti pratīcīrupadadhātīti gaṇeṣu rītivādaḥ | (II.48) / 6.16 prācīmupadadhāti pratīcīmupadadhātīti karturmukhavādaḥ | (II.49) / 6.17 purastādanyāḥ praticirupadadhāti paścādanyāḥ prācīrityapavargaḥrs | (II.50) / 6.18 caturaśrāsvevaitadupapadyate | (II.51) / 64 Thus, T.; viṣaya-, H, M, B, U. 65 TS. V. 6.6.3. 66 Not in T. 67 Some of the Mss have (as Lāṭyāyana (1.5.7.) upablaya or blaya. 68 -yobhiriṣṭakābhi-, M, B. 69 TS. I. 5.8.2. 70 vikriyata iti, T. 71-yat iti, B, U; but we have one single citation in TS. V. 2.10.1. 72 H omits. 73 ba with H, U, B, M; va with T. 74 Thus, B, U; -tītāneva-, M,; H is incomplete; T reads: atītāneveṣṭakāgaṇānetadatro. 75 -vargavādaḥ in T. BAUDHAYANA-ŚULBASŪTRA 7 25 7.1 76 na khaṇḍāmupadadhyāt | (II.52) | na bhinnāmupadadhyāt | (II.53) / na kṛṣṇāmupadadhyāt | (II.55) | na jīrṇāmupadadhyāt | (II.54) | na lakṣmaṇām”upadadhyāt | (11.56)/ na svayamātṛṇṇām svayamcitāvupadadhyāt| (II.57) / 7.2 urdhvapramāņṇamiṣṭakānām jānoḥ pañcamena kārayet | (II.58) | ardhena nākasadām pañcacoḍānāṁ ca | (II.59) / 7.3 yacchoṣapākābhyām pratihraseta purīṣeņa tatsampūrayet purīṣasyāniya- taparimāṇatvāt | (II.60) / 7.4 vyāyāmamātrī bhavatīti gārhapatyacitervijñāyate / (11.61) / 7.5 caturaśretyekeṣām | (II.62) | parimaṇḍaletyekeṣām | (11.63) / 7.6 caturasram saptadhā vibhajya tiraścīm tredhā vibhajet |(II.64) | aparas- minprastāra udīcīrupadadhāti | (II.65) / 7.7 samacaturaśrāścedupadadhyād-(II.66) -vyāyāmaṣaṣṭheneṣṭakāḥ kāra- peccaturthena trtiyeneti (II.66-67) | tāsām nava prathamā dvādaśa dvitīvā iti pūrvasminprastāra upadadhāti | (II.68) | pañca tṛtīyāḥ ṣoḍaśa prathamā ityaparasmin / (II.69) / 7.8 parimaṇḍalāyām yāvatsambhavettāvatsamacaturaśram kṛtvā tannavadhā vibhajet (II.70) pradhīmstridhā tridheti | (II.71)/ aparam prastāram” tathopa- dadhyādyathā pradhyanikeṣu sraktayo bhavanti | (II.72) / 7.9 dhiṣṇya ekacitīkāścaturaśrāḥ parimaṇḍalā vā | (II.73) / 7.10 teṣāmāgnīdhrīyam navadhā vibhajyaikasyāḥ sthāne’ śmānamupadadhyāt| (II.74) / 7.11 atha hoturdhiṣnyam80 navadha vibhajya pūrvāṇstribhāgānekaikam dvedha vibhajet / (II.75) / 7.12 athetarānnavadhā navadhā vibhajya madhyamapūrvau dvau31 bhāgau samasyet (II.76) / 7.13 atha mārjālīyam tredhā vibhajya pūrvāparau bhāgau pañcadhā vibhajet | (II.77) / 7.14 ukhyabhasmanā samsṛjyeṣṭakāḥ kārayediti | (II.78) / 76 In T. na jīrņām precede na kṛṣṇām- 77 Thus H., lakṣmāmu- M. U; lakṣṇamu- T. 78 Thus U and T; -set H. M. B. 79 -parasminprastāre, M.B. 80 dhişniyam, H. M. 81 dvau dvau, M. 26 BAUDHÃYANA-ŚULBASŪTRA 7.15 samvatsarabhṛta evaitadupapadyate na rātribhṛtaḥ | (11.79) | 7.16 evamasya mantravati citiklṛptiḥ | (II.80) | 7.17 chandaścitam triṣāhasrasya parastāccinvīta (II.81) kāmavivekāt tasya rūpamsyenākṛtirbhavatīti 82 / (II.83) / 8 8.1 atha vai bhavati śyenacitam cinvīta suvargakāma iti / (III.1) / 8.2 akṛtidvaividhyam / (III.2) | caturāśrātmāa3 (III.3) śyenākṛtiśca | (III.4) / 8.3 vijñāyate ubhayam brāhmaṇam84 / (III.5-6) / 8.4 pañca dakṣiṇāyām śroṇyāmupadadhāti pañcottarasyām | basto vaya iti dakṣine’msa upadadhāti | vṛṣṇirvaya ityuttare | vyāghro vaya iti dakṣiņe pakṣa upadadhāti | simho vaya ityuttares purușo vaya iti madhya iti ca | (III.7) / 8.5 athāparam | vayasām vā eṣa pratimayā cīyate yadagniriti | (III.8) / utpatatām chāyayetyarthaḥ | (III.9) / 8.6 samacaturaśrābhiragnim cinutes daivyasya ca mānuṣasya ca vyāvṛttyā iti maitrāyaṇīyabrāhmaṇams bhavati / (III.10) / 8.7 tasyeṣṭakāḥ kārayet puruṣasyass caturthena pañcamena șaṣṭhena daśame- neti | (III.11) / 8.8 athāgnim vimimīte | (III.12) / 8.9 yāvānpuruṣa urdhvabāhustāvadantarāle veṇośchidre89 karoti | (III.13) / madhye tṛtiyam | (III.14) / yadamutra spandyaya karoti tadiha veņunā karoti | (III.15) / 8.10 tasyātmā (III.16) samacaturaśraścatvāraḥ puruṣāḥ | (III.17) | pakṣaḥ samacaturaśraḥ puruṣaḥ | (III.18) | sa tu dakṣiṇato’ratninā drāghīyān | (III.19) / etenottaraḥ pakṣo vyākhyātaḥ | (III. 20) | pucchaḥ samacaturaśraḥ 82 T. and H. add prakṛtitvāt. 83 caturasrā-in T. 84 The first in TS. V. 3.1.5; the second in TS. V. 5.3.2. 85 U. and Mahāgnisarvasya ins. pakṣayoreva vīryam dadhāti. 86 H. U. B. M.; cinvīta in T. 87 Passage not traceable. 88 Omitted in T. 89 Thus M; veņoh chidre, M. U.; venochidre, B. and T.BAUDHAYANA-SULBASUTRA 27 puruṣaḥ | (III.21) | tamavastātoprādeśena vardhayet | (III.22) | evam sāratni prādeśā saptavidhaḥ sampadyataḥ1 / (III.23 ) / 8.11 upadhāne pakṣāgrāduttarataḥ puruṣatṛtīyavelāyām (III.24) catasraḥ pañcamyastāsāmabhito dve dve pādeṣṭake | (III.25) | tato’ṣṭau caturthyaḥ| (III.26) / pakṣaśeṣam ṣaḍbhāgīyābhiḥ pracchādayet / (III.27) | etenottaraḥ pakṣo vyakhyātaḥ | (III.28) / 8.12 pūrvāparayoḥ pucchapārśvayoścaturbhāgīyā upadadhyāt | (III.29) / dakṣinottarayoḥ pādeṣṭakāḥ | (III.30) / śeṣamagnim pañcamabhāgiyābhiḥ pracchadayet / (III.31) / 8.13 eșa dviśataḥ prastāraḥ | (III.32) / 8.14 aparasminprastāre (III.33) pakṣāgrāduttarato’ rdhavyāyāmavelāyām tisrastisraḥ ṣaṣṭhyo dve dve dvipade iti viparyāsamupadadhyāt | (III.34) / tathottares2 / (III.35) 8.15 dakṣiṇasyām śroṇyām nava şaṣṭhyaścaturaśrakṛtāḥ | (III.36) | tathott- arasyām | (III.37) | 8.16 nava nava şaṣṭhyo dve dve dipade iti dakṣiṇādamsāduttarādamsādvipar- yāsamupadadhyāt | (III.38) / 8.17 seṣamagnim pañcamabhāgiyābhiḥ pracchādayet | (III.39) / 8.18 eșa dviśataḥ prastāro vyatyāsam cinuyādyāvataḥ prastārāmścikīrṣet | (III.40) / 9.1 athāparaḥ (III.41) / 9 9.2 puruṣasya pañcamyaḥ | (III.42) | tā evaikato’ dhyardhāḥ | (III.43) / tāsāmardhyāḥ pādyāśca | (III.44-45) / 9.3 upadhāne (III.46) / pūrvāparayoḥ pakṣapārśvayorardheṣṭakā udīcīrupa- dadhyāt (III.47) | tathottare/ (III.48) / 9.4 dakṣinottarayoḥ pucchapārsva3yoścatasraścatasro’ dhyardha udīcīḥ | (III.49) | pucchasyāvastāccatasro’ rdheṣṭakā udīcīḥ | (III.50) | tāsāmabhito dve pādeṣṭake | (III.51) (III.51) / jaghanena pucchāpyayorekaikāmardheṣṭakām prācīm / (III.52) / 20 adhastāt instead of avastāt, M. 91 sampadyate in T. 92 -dadhyādevamuttare, B. 93 pucchapakṣayo-, B. 94 pucchasyā-, U– pucchapārśvayo-, M. 28 BAUDHAYANA-SULBASŪTRA 9.5 seṣamagnim pañcamabhāgiyābhiḥ pracchadayet / III.53 / 9.6 eșa dviśataḥ prastāraḥ | (III.54) / 9.7 aparasmin prastāra ātmasraktiṣu catasraḥ pādeṣṭakā upadadhyāt | (III.55) | tāsāmabhito dve dve ardheṣṭake | (III.56) | pūrvasminnanike pañca | (III.57) / 9.8 pakṣāgrayostisrastisro ‘dhyardhā udīciḥ | (III.58) | tāsāmantaraleṣveka- ikāmardheṣṭakām prācīm | (III.59) / 9.9 seṣamagnim pañcamabhāgīyābhiḥ pracchādayet | (III.60 / 9.10 eșa dviśataḥ prastāro vyatyāsam cinuyādyāvataḥ prastārāmścikīrṣet | (III.61) / 10 10.1 atha vakrapakṣo vyastapucchaḥ | (III.62) / 10.2 tasyeṣṭakāḥ kārayetpuruṣasya caturthyaḥ | (III.63) | tāsāmardhyāḥ pādyāśca9 | (III.64) | nityamakṣṇyāpacchedanamanādeśe | (III.65) / 10.3 pādeṣṭakāścaturbhiḥa parigṛhṇīyādardhapadena padenādhyardhapadena padasaviśeşeneti | (III.66-67) | te dve yathā dīrghasamśliṣṭe syātām tathār- dheṣṭakām kārayet | (III.68) / 10.4 athāgnim vimimītao | ātmā dvipuruṣāyāmo daśapadavyāsaḥ | (III.69 / tasya dakṣiṇādamsāduttarato’ dhyardhaprakrame lakṣaṇam karoti | (III.70)/ evamaparataḥ | (III.71) | tayorupariṣṭātspandyām niyamyā9msamapacchin- dyāt | (III.72) | etenetarāsām sraktīnāmapacchedā vyākhyātāḥ | (III.73) / sa ātmā / (III.74) / 10.5 siro’ rdhaṣaṣṭhapadāyāmamardhapuruṣavyāsam | tasyamsau prakra- meņa prakrameṇāpacchindyāt | (III.75) / 10.6 pucchasya şaṭpadā prācī dvipurușodīcī / (III.76) | tasya pūrve sraktī tribhistribhiḥ prakramairapacchindyāt | (III.77) / 10.7 pakṣo dvādaśapadāyāmo daśapadavyāsaḥ | (III.78 | tasya madhyāt prāñci100 ṣaṭpadāni prakramya śankum nihanyāt | (III.79) / śroṇyorekaikam | ** pādeṣu, M; T omits. 9 -śceti, B. U. M. 97 -ṣṭakām caturbhiḥ, H. U. B. M. 98 vimimite, T. “Between niyamya and amsam, anuspandi in M. 100 prāṇcam, M. BAUDHAYANA-SULBASŪTRA 29 (III.80) | athainam101 spandyayā paricinuyāt | (III.81) / anta102spandyamap- acchidya tatpurastāt prāñcam dadhyāt | (III.82) | sa nirṇāmaḥ | (III.83)/ etenottarasya pakṣasya nirṇāmo vyākhyātah. | (III.84) | 10.8 pakṣāgrayoḥ prakramapramāṇāni pañca pañca caturaśrāṇyanūcīnāni kṛtvā sarvāṇyavāñcamakṣṇayāpacchindyādardhānyuddharet | (III.85) / 10.9 evam sāratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyataḥ | (1.86) /. 10.10 upadhāne siraso’ pyaye caturthimupadadhyāt | (III.87)/ hamsamukhi purastāt | (III.88) | pādeṣṭake abhitaḥ (III.89) | tayoravastādabhitastisras- tisraścaturaśrapādyāḥ | (III.90) | śeṣe pādeṣṭakāḥ | (III.91) / 10.11 api vā siraso’ gre hamsamukhimupadadhyāt tasya avastāccaturthīm- upadadhyātpādeṣṭake abhitaḥ | tayoravastādabhitastisrastisraścaturaśrapādyāḥ| seṣe pādeṣṭakāḥ | (III.92) / 10.12 śiraso’ vastāṭpañcapādeṣṭakā vyatiṣaktā upadadhyāt | (III. 93)| tathā pucchasya purastāt (III.94) yadyadapacchinnam tasminnardheṣṭakaḥ pādeṣ- ṭakāścopadadhyāt | (III.95) / 10.13 seṣamagnim caturbhāgīyābhiḥ pracchādayet | (III.96) | pādyābhiḥ sardhyābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.97) / 10.14 eșa dviśataḥ prastāraḥ103/ 10.15 aparasminprastāre hamsamukhiścatasraścatasṛbhiḥ pādeṣṭakābhiḥ samyojayedyathā dīrghacaturaśram sampadyate | tattiryak svayamātṛṇṇāvakāśa upadadhyāt | (III.98) / 10.16 hamsamukhyau praticyau pucchāpyaye104 ‘rdhapadenātmani viśaye | (III.99) | tayoravastādabhitastisraḥ pādeṣṭakāḥ prāñmukhīrupadadhyāt | (III.100) / 10.17 pucchasyavastātpañcadaśa pādeṣṭakā vyatiṣaktā upadadhyāt | (III.101) / 10.18 pādeṣṭake ardheṣṭaketi pakṣapatrāṇām prācīrvyatyāsam cinuyāt | (III.102) / 10.19 viśaye yadapacchinnam tasminnardheṣṭakāḥ pādeṣṣṭakāścopadadhyāt | (III.103) / 10.20 seṣamagnim caturbhāgīyābhiḥ pracchādayet | pādyābhiḥ sārdhyābhiḥ samkhyām pūrayet / (III.104) / 101 athainām, T. 102 antaḥspandyam, T. 108 eṣa dviśataḥ prastāraḥ omitted in B, T. 104 pucchasyappaye, U. 30 BAUDHAYANA-ŚULBASŪTRA 11.1 athāparaḥ 105 (III.105) / 11 11.2 puruṣasya pañcamībhiḥ śatamasitiḥ saptārdham ca săratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyate | (III.106) / 11.3 tāsām pañcāśaddve catmany-(III.107)-ardhacaturthyaḥ106 sirasi | (III.108) | pañcadaśa pucche (III.109) / aṣṭapañcāśatsārdhyā dakṣine pakṣa upadadhyāt / (III.110) / tathottare / (III.111) / 11.4 ardhavyāyāmena sraktīnāmapacchedaḥ / (III.112) / samnatam puccham (III.113) / pakṣayostribhistribhiraratnibhir107apanāmaḥ / (III.114) / adh- yardhyābhiḥ108 ṣaḥ ṣaṭ patrāṇi kuryāt | (III.115) | ākṛtiḥ śiraso nityā | (III.116) / 11.5 atheṣṭakānāṁ vikārāḥ | (III.117) / 11.6 puruṣasya pañcamyastā evaikato ‘dhyardhaḥ / (III.118) / tā evaikataḥ sapādāḥ (III.119) | pañcamabhāgīyāyāḥ pādyāḥ sārdhyāḥ | (III.120) / tathādhyardhāyāḥ109 / (III.121) | tayoścāṣṭamabhāgau tatha śleṣayedyathā tisraḥ sraktayo bhavanti / (III.122) | pañcamabhāgiyāyāścāṣṭamyaḥ (III.123)/ tāni daśa (III.124) / 11.7 ātmani pañcamabhāgīyāḥ sārdhyā upadadhyat (III.125) | tathā | pucche / (III.126) / 11.8 pakṣayoścādhyardhāḥ sārdhyāḥ | (III.127) / 11.9 sirasi yāḥ sambhavanti | (III.128) / 11.10 aparasminprastare pūrvayoḥ pakṣāpyayayorekaikāmubhayimupad- adhyāt / (III.129) | ekaikāmaparayoḥ / (III.130) / dve dve sirasaḥ pārsvayoḥ| (III.131) / 11.11 pucchasyāvastādadhyardhāḥ prācāryathāvakāśam pārśvayoḥ pādyāḥ sāṣṭamabhāgāḥ110 / (III.133) / 11.12 pakṣayoścādhyardhāḥ sāvayavāḥ | (III.134) / (III.132) / 11.13 śeşam yathayogam yathāsamkhyam yathādharmam copadadhyāt | (III.135) / 105 -param, M. 106 -turthāḥ, B, T. 107 -aratnibharapanāmo in Caland. 108 Thus B. dhyardhābhiḥ, M, U; -dhyardhārdhyābhiḥ, T. 109 -stathādhyardhyāyā-, M. U. 110 -bhāgiyāḥ, M. sāṣṭabhāgāḥ, T. BAUDHAYANA -ŚULBASŪTRA 12 12.1 kańkacita etenātmā puccham ca vyākhyātam / (IIÏ.136) / 31 12.2 sirasi pañcopadadhyāt | (III.137 | tasyākṛtirvyākhyāta | (III. 138) / 12.3 saptapañcāśaddakṣine pakṣa upadadhyāt | (III.139) | tathottare | (III.140) / 12.4 vyāyāmena saprādesena pakṣayorapanāmaḥ | (III.141) / pañcama- bhāgiyārdhyābhiḥ ṣat ṣaṭ patrāṇi kuryāt | (III.142) | adhyardhāvaśiṣyate| (III.143) / 12.5 taya pucchasyāvastāt pādāvaratnimātrāvaratnyantarālau prādeśa- vyāsau bhavataḥ | (III.144) | tayoravastādabhito dvaudvāvaṣṭamabhāgau prāgbhedāvupadadhyāt | (III.145) / 12.6 evam sāratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyate111 / (III.146) / 12.7 atheṣṭakānāṁ vikārāḥ | pañcamabhāgiyāḥ sāvayavāḥ | (III.147) | pādeṣṭakām caturbhiḥ112 parigṛhṇīyād-(III.148)-ardhaprādeśenādhyardhaprā- desena prādesena prādeśasaviśeṣeneti/(III.149)/ adhyardheṣṭakām caturbhiḥ112 parigṛhṇīyādardhavyāyāmena dvābhyamaratnibhyāmaratnisaviseṣeneti [ (III.150) | tāḥ ṣaṭ / (III.151) / 12.8 tāsām caturaśrapādyāḥ sāṣṭamabhāgāḥ pādayorupadhāya śeṣam yathā- yogam yathāsamkhyam yathādharmam copadadhyāt / (III.152) / 13 13.1 alajacita etenātmā śiraḥ puccham ca vyākhyātam pādāvapoddhṛtya | (III.153) / 13.2 trişaşṭirdakṣine pakṣa upadadhyāt | (III.154) | tathottare | (III.155)/ 13.3 puruşeņa pakṣayorapanāmaḥ | (III.156) / 13.4 aparasmādapanāmātprāñcamaratnim mitvā tasminspandyām niyamyā- param pakṣapatrāpacched113amanvāyacchet | (III.157) / 13.5 evam pañca pañcamyaḥ sārdhyā uddhṛtā bhavanti | (III.158) / 13.6 pādeṣṭakāmapanāma11 upadhyaya (III.159) tāsām caturaśra pādyāḥ sāṣṭamabhāgā apoddhṛtya seṣam115 yathayogam yathāsamkhyam yathādhar- mam copadadhyāt / (III.160) / 111 śiraso nityā, ins. M. 112 pādeṣṭakāścaturbhiḥ, M. 113 pakṣapatramapache-, M; pakṣayamnāpache-, B. 114 pādeṣṭakānāmavanāma, B. 115 feṣā, T. 32 BAUDHAYANA -SULBASŪTRA 14 14.1 praugacitam cinviteti116 / (III.161) / 14.2 yāvānagniḥ sāratniprādeśastāvatpraugam kṛtvā tasyāparasyāḥ karaṇyā dvādaśeneṣṭakāstadardhavyāsāḥ kārayet | (III.162) | tāsāmardhyāḥ pādyāśca | (III.163) / 117 14.3 tāsām dve ardheṣṭake bahyasaviseṣe117 cubuka upadadhyādardhyāścān- tayoḥ / (III.164-165) 14.4 seṣamagnim bṛhatībhiḥ118 pracchadayedardheṣṭakābhiḥ samkhyām pūrayet / (III.166) / 14.5 aparasminprastāre’ parasminnanīke saptacatvārimśatpādeṣṭakā vyatiṣa- ktā upadadhyāt | (III.167) / 14.6 cubuka ekām śūlapādyām119 / (III.168) / 14.7 dirghe cetare catasraḥ svayamātṛṇṇāvakāśa upadadhyād- (III.169)- ardhyāścāntayoḥ / (III. 170) / 14.8 seṣamagnim bṛhatībhiḥ prācībhiḥ pracchādayedardheṣṭakābhiḥ samkhy- ām pūrayet | (III.171) / 15 15.1 ubhayataḥ praugam cinviteti | (III.172) / 15.2 yāvānagniḥ sāratniprādeśastāvadubhayataḥ praugam kṛtvā (III.173) navamena tiryañmānyāḥ praugacitoktā vikārāḥ | (III.174) / 15.3 tathopadhānam / (III.175) / 15.4 aparasminprastare cubukayordve pādeṣṭake upadadhyāt | (III.176) / samdhyantayośca dirghapādye | (III.177) / 15.5 dirghe cetare ca120 catasraḥ svayamātṛṇṇāvakāśa upadadhyādardhyāś- cantayoḥ | (III.178) / 15.6 śeşamagnim bṛhatībhiḥ prācībhiḥ121 pracchādayedardheṣṭakābhiḥ sam- khyām pūrayet | (III.178) / 16 16.1 rathacakracitam cinvīteti vijñāyate | (III.179) | 116 iti omitted in T. 117 Thus H. U. B. M.; bāhyaviseṣe, T. 118 M. ins prācībhiḥ 119 T. omits it in the text, but mentions it in the commentary. 120 Omitted in T. 121 Omitted in T. BAUDHĀYANA-ŚULBASŪTRA 333 16.2 dvayāni tu122 khalu rathacakrāṇi bhavanti (III.180) sārāṇi ca pradhi- yuktāni ca / (III.181) / aviseṣātte manyāmahe’ nyatarasyākṛṭiriti | (III.182)/ 16.3 athāgnim vimimīte | yāvānagniḥ sāratniprādeśastāvatīm bhūmim pari- maṇḍalām kṛtvā tasminyāvatsambhavettāvat123 samacaturaśram kṛtvā (III.183) tasya karaṇyā dvādaśeneṣṭakāḥ kārayet | (III.184) / 16.4 tāsām ṣaṭ pradhāvupadhāya śeṣamaṣṭadhā vibhajet124 / (III.185) 16.5 aparam prastāram tathopadadhyādyathā pradhyanikeṣu sraktayo bhavanti125 / (III.186) / 16.6 athāparaḥ / (III.187) / 16.7 puruṣārdhātpañcadaśeneṣṭakāḥ samacaturaśrāḥ kārayenmānārthāḥ | (III.188) / 16.8 tāsām dve sate pañcavimśatiśca sāratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyate/ (III.189) / 16.9 tāsvanyāścatuḥṣaṣṭimāvapet | (III.190) | tābhiḥ samacaturaśram karoti | (III.191) | tasya ṣoḍaśeṣṭakā pārśvamānī bhavati | (III.192) / trayastrimśadatiśisyante | (III.193) | tābhirantānsarvaśaḥ126 paricinuyāt | (III.194) / 16.10 nābhiḥ ṣoḍaśa madhyamāḥ | (III.195) | catuḥṣaṣṭirarāścatuḥ- şaşṭirvediḥ (III.196) / nemiḥ śeṣāḥ | (III.197) / 16.11 nābhimantataḥ parilikhet (III.198) / nemimantataścantarataśca127 parilikhya | (III.199) | neminābhyorantarālam dvātrimśaddhā128 vibhajya viparyāsam bhāgānuddharet | (III.200) / evamāvāpa uddhṛto bhavati | (III.201) / 16.12 nemim catuḥṣaṣṭim kṛtvā vyavalikhya madhye parikṛṣet | (III.202)/ tā aṣṭāvimśatiśatam 129 bhavanti | (III.203) / 16.13 arāmścaturdhā caturdhā130 (III.204) nābhimaṣṭadhā vibhajet | (III.205) / 16.14 eşa prathamaḥ prastāraḥ131 | 122 Not in the text as given by T. 123 tāvat not in T. 124 After vibhajet U ins. asminprastāre caturaśrasraktiravāntaradeśātpratisampādayed-. 125 After bhavanti U ins. iti. 126 -sarvataḥ, T. 127 -mimamtataḥ paryasya tasya parilikhennemi, M; B omits parilikhya. 128 -trimśadhā, T. 129 Thus T and U; aṣṭāviṛśacchatam, B; aṣṭācatvāriṛśacchatam, M. 130 Thus U, M; vibhajet instead of the second caturdhă, B, T, 131 eṣa prathamaḥ prastāraḥ omitted in T, 34 BAUDHAYANA-SULBASUTRA 16.15 aparasminprastāre (III.206) nābhimantataścaturthavelāyām pari- kṛṣet | (III.207) | nemimantarataḥ | (III.208) / 16.16 nemimantaratas132catuḥṣaṣṭim kṛtvā vyavalikhet | (III.209) / 16.17 arāṇām pañcadhā vibhāga āparikarṣaṇayoḥ / (III.210) / 16.18 nemyāmantarăleșu dve dve (III.211) nābhyāmantarāleṣvekaikām | (III.212) / 16.19 yaccheṣam nābhestadaṣṭadhā vibhajet | (III.213) / 16.20 sa eşa ṣoḍaśakaraṇaḥ sāro rathacakracit | (III.214) / 17 17.1 dronacitam cinviteti vijñāyate / (III.215) / ca 17.2 dvayani tu khalu droṇāni bhavanti133 (III.216) caturaśrāņi parimaṇḍalāni ca / (III.217) / aviseṣātte manyāmahe’ nyatarasyākṛtiriti | (III.218) / 17.3 athāgnim vimimīte | caturaśra ātmā bhavati | (III.219) | tasya trayaḥ puruṣāstribhāgonāḥ pārśvamānī134 / (III.220) / 17.4 paścāttsarurbhavati | (III.221) | tasyārdhapuruṣo daśāngulāni ca prācī | (III.222) | tribhāgonaḥ purușa udīcīti135 / (III.223) / 17.5 evam sāratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyate | (III.224) / 17.6 atheṣṭakānāṁ vikārāḥ136 | puruṣasya ṣaṣṭhyastă evaikato’ dhyardhāḥ | tāsāmardhyāstiryagbhedāḥ puruṣasya caturthya iti | (III.225) / 37 17.7 tāsām tsaruśroṇyantaralayoḥ ṣați șaṣṭīrupadhāya seṣamagnim bṛhatībhiḥ pracchādayet | (III.226) | ardheṣṭakābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.227) / 17.8 aparasminprastare dakṣine’ mse’ (III.228) | tathottare | (III.229) / dhyardhamudicimupadadhyāt | 17.9 pūrvasminnanīke ṣaḍbhāgīyā upadadhyāt | (III.230) / 17.10 dakṣinottarayoścaturbhāgīyāḥ | (III.231) / 17.11 tsaroḥ purastātpārsvayordve caturbhagiye upadadhyat (III.232 / 132 nemyamtarata, U; nemyamta, M; nemimamtata, B. 133 Only in U; in T, it occurs in the commentary. 134 T. has bhavati after pārśvamānī. 135 U. omits iti. 136 In T, tasyeṣṭakāḥ kārayet in place of atheṣṭakānāṁ vikārāḥ. 137 ṣat ṣaț in T BAUDHAYANA-SULBASUTRA tayoravastadabhito dve dve adhyardhe viṣüci 35 (III.233) | tayoravastānma- dhyadese 138 dve 139 şaṣṭhyau pracyau / (III.234) / 17.12 śeşamagnim brhatibhiḥ prācībhiḥ140 pracchadayet (III.235) / ardheṣṭakābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.236) / 18.1 athāparaḥ | (III.237) / 18.2 purușasya 18 sodasibhirvimśaśatam141 sāratniprādeśaḥ sampadyate | (III.238) / saptavidhaḥ 18.3 tāsāmekāmapoddhṛtya śeṣāḥ parimaṇḍalam karoti | (III.239 / 18.4 tatpūrveṇa rathacakracitā vyākhyātam | (III.240) / 18.5 ṣoḍaśīm purastādviśaya upadhāya tayā saha maṇḍalam142 parilikhet | (III.241) / 18.6 yadavastādapacchinnam tatpurastādupadadhyāt | (III.242) / 18.7 pradhīnām saptadhā vibhāgaḥ | (III.243) / 18.8 pradhimadhyamāḥ prakramavyāsā bhavanti | (III.244) / 18.9 caturaśrāṇāmardhyābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.245) / 18.10 aparasminprastāre (III.246) pradhimadhyamamoṣṭha upadhaya yadavastāttaddvedhā vibhajet | (III.247) / 18.11 sa eşa navakaraņo dronacitparimaṇḍalaḥ | (III.248) / tebhyaḥ puriṣam samū- 18.12 samūhya paricāyyau pūrveṇa rathacakracitā vyākhyātau | (III.249) / 18.13 samuhyasya dikṣu cātvālān khānayitvā1 hyopadadhyāt / (III.250) / 18.14 paricāyya iṣṭakānāṁ deśabhedaḥ | (III.251) / 18.15 tam sarvabhiḥ pradakṣiņam paricinuyāt / (III.252) / 19 19.1 śmaśānacitam cinvīteti vijñāyate | (III.253) / 19.2 sarvamagnim caturaśrānpañcadaśa bhāgankṛtvā (III.253) teṣāmā- khyātamupadhānam | (III.254) / 138 madhyedese, B. 139 Omitted in B, T. 140 Omitted in U, T. 141 -vimsamsatam, B; vimśatiśatam, M. 142 parimaṇḍalam, M. 143 khātayiṭvā, T. 36 BAUDHAYANA-SULBASŪTRA 19.3 tribhirbhāgairbhāgārdhavyāsam144 dīrghacaturaśram vihṛtya pūrvasyāḥ karaṇyā madhyāc1⁄445 chroṇī pratyālikhyāntāvuddharet | (III.255) | tasya daśadhā vibhāgaḥ / (III.256) / 19.4 tāni vimsatiḥ sarvo’ gniḥ sampadyate | (III.257) / 19.5 aparasminprastare (III.258) praugamadhye'146 nucīnam vibhajet | (III.259) | tasya ṣaḍdhā vibhāgaḥ /(III.260) / te dve pārsvayorupadadhyāt | (III.261) / 19.6 bhāgatṛtāyāyāmaścaturthavyāsāḥ kārayet | (III.262) | tāsām- ardhyāstiryagbhedāḥ | (III.263) / 19.7 tā antayorupadhāya seṣamagnim brhatibhiḥ prācībhiḥ pracchadayet | (III.264) | ardheṣṭakābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.265) 19.8 urdhvapramāṇamagneḥ pañcamena vardhayet (III.266) / 19.9 tatsarvam tredhā vibhajya dvayorbhāgayoścaturthena vā navamena147 vā caturdaśena veṣṭakāḥ kārayet / (III.267) / 19.10 tabhiścatasro vā nava vā caturdaśa vă citir148upadhaya śeṣamavāñca- makṣṇayāpacchindyāt | ardhamuddharet | (III.268) / 19.11 tasya nityo vibhāgo yathāyogamiṣṭakānām hrāsavṛddhi | (III.269) / 20 20.1 kūrmacitam cinvita yaḥ kamayeta brahmalokamabhijayeyamiti / (III.270) | vijñāyate149 | 20.2 dvayāḥ khalu kūrmā bhavanti vakrāngāśca parimaṇḍalāśca150 (III.271) | aviseṣātte manyāmahe’ nyatarasyākṛtiriti | (III.272) / 20.3 athagnim vimimite | caturaśra ātmā bhavati | tasya daśa prakramāḥ pārśvamānī bhavati | (III.273) | tasya dvābhyām dvābhyām prakramābhyām sraktīnāmapacchedaḥ | (III.274) | 20.4 pūrvasminnanike prakramapramāṇāni catvāri caturaśrāņi kṛtvā teṣām ye antye te akṣṇayāpacchindyāt | (III.275) | evam dakṣiņata evam paścādevamuttarataḥ | (III.276) | sa ātmā | (III.277) / 144 B. omits bhāgārdha. 145 H. U. B. M.; ardhācchroņi, T. 146 pradhimadhye, B. 147 pamcamena, M. 148 vadhirupadhāya, M. 149 Not in T. 150 parimaṇḍalāngā,BAUDHAYANA-ŚULBASŪTRA 37 20.5 siraḥ pañcapadāyāmamardhapuruṣavyāsam | (III.278) | tasyāmsau prakrameṇa11 prakrameṇāpacchindyāt | (III.279) / 20.6 sraktyapacchede pādānunnayet (III.280) / tasya dvipadākṣṇayā tiraści taddviguṇāyāmamanūci | (III.281) tasya dvipadākṣṇayā pūrva- mamsamapacchindyāt/(III.282) | etenetareṣām pādānāmapacchedā vyākhyātāḥ| (III.283) | aparayoḥ pādayoraparāvam sā132vapacchindyāt | (III.284) / 20.7 evam săratniprādeśaḥ saptavidhaḥ sampadyate | (III.285) / 20.8 tasyeṣṭakaḥ kārayetpuruṣasya caturthyas153 tāsāmardhyāḥ pādyāśca | (III.286) / 20.9 adhyardhapadyāścaturbhi ḥ15 parigrhniyātprakrameņa dvābhyām padā- bhyām padasaviśeşeneti / (III.287) / 20.10 te dve155 yathā dīrghasamśliṣṭe syātām tathaikām kārayet | (288) / 20.11 dvipadākṣṇayārdhena samacaturaśrāmekām | (III.289) / 20.12 upadhane siraso’ gre caturaśrāmupadadhyāt mukhyāvavastāt | (III.291) / (III.290) / hamsa- 20.13 pañca pañca caturaśră dve dve pādeṣṭake iti pādeṣūpadadhyāt/(III.292)/ 20.14 yadyadapacchinnam tasminnardheṣṭakā1 upadadhyāt | (III.293) / 20.15 sesamagnim caturbhāgiyābhiḥ pracchādayet kābhiḥ samkhyām pūrayet | (III.295) / (III.294) | ardheṣṭa- 20.16 aparasminprastāre siraso’ gre ham samukhimupadadhyātpā leṣṭake abhitaḥ (III.296) / 20.17 tayoravastādabhito dve dve adhyardha1padye viṣūcī | (III.297) / 20.18 tayoravastādabhitaśchedasamhite dve pādeṣṭake (III.298) / 20.19 dve dve dvipade tisrastisro’ rdheṣṭakā iti pādeṣūpadadhyāt | (III.299)/ 20.20 yadyad158apacchinnam tasminnardheṣṭakāḥ pādeṣṭakaścopadadhyāt | (III.300) / 20.21 śeṣamagnim caturbhāgīyābhiḥ pracchādayet | (III.301) | ardheș- ṭakabhiḥ samkhyām pūrayet | (III.302) / 151 prakrameņa once, M, T. 162 -raparāmsāvapa-, M. T. 153 caturthista-, B. 154 -dhyardhāpadyāṁ caturbhiḥ, T. 155 T. omits. 156 Thus M; tasminnardheṣṭakāścopa-, B. and T.; tasminnardheṣṭakāḥ pādeṣṭakāścopa-, U. 157 adhyardhā, T. 168 yadapacchinnam, T. 38 BAUDHAYANA-SULBASŪTRA 21.1 athāparaḥ | (III.303) / 21 sodasibhirvimśaśatam159 21.2 puruṣasya sampadyate / (III.304) / sāratniprādeśaḥ saptavidhaḥ 21.3 tāsām pañca ṣoḍaśīrapoddhṛtya seṣāḥ parimaṇḍalam karoti | (III.305)/ taduttarena droṇacitā vyākhyātam / (III.306) / 21.4 atha tāḥ160 pañca ṣoḍaśyastābhiravāntaradikṣu pādānunnayec11chiraḥ purastāt | (III.307-308) | tāsām parikarṣaṇam vyākhyātam | (III.309) / 21.5 pradhīnām saptadhā vibhāgaḥ | pradhimadhyamāḥ162 prakramavyāsā bhavanti (III.310) / 21.6 yadatiriktam sampadyate taccaturaśrāṇāmadhyardhābhiryoyujyeta163 / (III.311) / 21.7 aparasminprastāre pādānām sirovadvibhāgaḥ śirasaḥ pādavat | (III.312-313) / 21.8 vyatyāsam cinuyādyāvataḥ prastārāmścikīrṣet / (III.314) / 21.9 kūrmasyānte tanu purīṣamupadadhyānmadhye bahulam/(III.315-316)/ etadeva164 drone viparītam | (III.317) / 21.10 atha haika ekavidhaprabhṛtīnpraugādin bruvate | (III.318) / 21.11 samacaturaśrāneka ācāryāḥ | (III.319) | tasya karaṇyā dvādaśene- ṣṭakāḥ kārāyetṭāsāmardhyāḥ pādyāśca | (111.320) / 21.12 athāśvamedhikasyāgneḥ puruṣābhyāso nāratniprādeśānāṁ | (III.321)/ 21.13 prakṛto 165 vā triguṇaḥ | tristāvo’ gnirbhavatityekavimśo’ agnir- bhavatityubhayam brāhmaṇamubhayam brāhmaṇam | (III.322-323) / 159 -viśamśatam, B. U.; vimśctamśatam, M. 160 yaḥ, T. 101 pañcamyām before siraḥ, T. 162 H. U. B. M.; pradhimadhyāḥ, T. 163 -yoyujyate, T. 164 eva only in U and in one of T’s Mss; omitted in T. 165 Thus H. U.; prakṛtau, B; tā, M. ĀPASTAMBA-ŠULBASŪTRA 1.1 vihārayogānvyākhyāsyāmaḥ | 1 1.2 yāvadāyāmam pramāṇam tadardhamabhyasyāparasmimstṛtiye ṣaḍbhā- gone lakṣmaṇam karoti | pṛṣṭhyāntayorantau niyamya lakṣaṇena dakṣiṇāpāyamya nimittam karoti | evamuttarato viparyasyetarataḥ | sa samādhiḥ | tannimitto nirhāso vivṛddhirvā | 1.3 āyāmam1 vābhyasyāgantucaturthamāyāmasyākṣṇayārajjuḥ tiryañmānī- śeṣaḥ | vyākhyātam viharaṇam3 | ca yatpṛthagbhūte 1.4 dirghasyākṣṇayārajjuḥ pārśvamānī tiryañmānī^ kurutastadubhayam karoti | tābhirjñeyābhiruktam viharaṇam | 1.5 caturaśrasyākṣṇayārajjurdvistāvatīm bhūmim karoti | samasya dvikaraṇī | 1.6 pramāṇam tṛtiyena vardhayettacca caturthenātmacatustrimsonena saviseṣaḥ | 10 1.7 athāparam’ | pramāṇamātrīm rajjumubhayataḥ pāśām karoti | madhye lakṣaṇamardhamadhyayośca3 prṣṭhyāyām rajjumāyamya pāśayorlakṣaṇeṣviti śankūn3 nihatyopāntyayoḥ pāśau pratimucya madhyamena lakṣaṇena dakṣiṇā- payamya nimittam karoti | madhyame pāśau pratimucya uparyupari nimittam madhyamena lakṣaṇena dakṣiṇāpāyamya śankum nihanti | tasminpāśam prati- mucya pūrvasminnitaram madhyamena lakṣaṇena dakṣiṇamamsamāyacchet | unmucya pūrvasmādaparasminpratimucya madhyamenaiva lakṣaṇena dakṣiņām śroṇīmāyacchet | evamuttarau śroṇyamsau |

  • Bürk’s numbering has been generally retained; wherever deviations have been made, his numbering has been given within parenthesis in the text. 1 D. begins with atha yogāntaram. 2 āyāmaśca, BK. 3 D. omits. 4 D. omits. 5 MU omits. 6 sa viseṣaḥ, MU. BK, MU. 8 -madhyamayośca, MU. 9 śańkum, MU 10 MU ins. Sankum after -pāyamya. 40