सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
सायण-भाष्यम्
‘प्र शुन्ध्युवम्’ इति सप्तर्चमष्टादशं सूक्तं वसिष्ठस्यार्षं त्रैष्टुभं वारुणम् । ‘प्र शुन्ध्युवम्’ इत्यनुक्रान्तम् । गतो विनियोगः ।।
Jamison Brereton
88 (604)
Varuṇa
Vasiṣṭha Maitrāvaruṇi
7 verses: triṣṭubh
This intricate and justly admired hymn has been widely anthologized and stud ied. See especially the treatment of the hymn in Jamison (2007: 103–8) and Lüders (1951: 315–21). It is closely related to the two preceding hymns and likewise con cerns the relationship between Vasiṣṭha and Varuṇa, delineating it in perhaps the most intimate fashion of any of these hymns.
Vasiṣṭha speaks for himself in these verses, even though he begins in verse 1 by addressing himself in the vocative. Once again, the theme of the poem is the distance between Vasiṣṭha and Varuṇa that has been created by something that Vasiṣṭha has done. That Vasiṣṭha addresses himself in the 2nd person perhaps suggests not only his distance from the god but even, as a result, from himself. The meaning of this becomes clearer as the poem develops. In verse 2 Vasiṣṭha approaches the ritual fire during the night and in the face of fire sees the face of Varuṇa. This results in a vision of Vasiṣṭha and Varuṇa sailing together (vs. 3). Their goal is Varuṇa’s “swing,” which, as in VII.87.5, is probably the sun, which Vasiṣṭha hopes will dispel the dark ness that surrounds him and his relationship with Varuṇa. This vision takes Vasiṣṭha back to the time when he and Varuṇa were close (vs. 4), when Varuṇa made Vasiṣṭha a seer (ŕ̥ṣi) and praise singer (stotár). The light imagery is most intense in this verse, for the day Vasiṣṭha became a seer and praise singer was the “brightest day of days.” This memory of a time of perfect harmony between Vasiṣṭha and Varuṇa is the dra matic and emotional climax of the hymn and not surprisingly occupies the central
verse of the hymn, which like the two previous hymns has an omphalos structure. In verse 5 Vasiṣṭha returns from his vision and memory of better times to the unhappy present, in which he is no longer in the household of Varuṇa. But in verse 6 he continues to hope that, despite what he has done, the god will not hold his offenses against him, and will again offer him the protection that he once enjoyed within the house of Varuṇa. The poet keeps these offenses distant from himself by talking about the offender in the 3rd person (in 6ab), but then he refers to those who bear the guilt of those offenses in the 1st person (in 6c). Finally, in verse 7 the poet more confidently looks to Varuṇa’s forgiveness: he “will release his fetter” of punishment “from us.” As Jamison (2007: 107) has pointed out, both pādas a and c have present participles for which there is no grammatically appropriate noun. Logically they should describe “us”—and that logic is reflected in the translation— but the absence of an explicit reference to us generalizes that happy result and the possibility of reconciliation with the god.
01 प्र शुन्ध्युवम् - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
प्र शु॒न्ध्युवं॒ वरु॑णाय॒ प्रेष्ठां॑ म॒तिं व॑सिष्ठ मी॒ळ्हुषे॑ भरस्व ।
य ई॑म॒र्वाञ्चं॒ कर॑ते॒ यज॑त्रं स॒हस्रा॑मघं॒ वृष॑णं बृ॒हन्त॑म् ॥
मूलम् ...{Loading}...
प्र शु॒न्ध्युवं॒ वरु॑णाय॒ प्रेष्ठां॑ म॒तिं व॑सिष्ठ मी॒ळ्हुषे॑ भरस्व ।
य ई॑म॒र्वाञ्चं॒ कर॑ते॒ यज॑त्रं स॒हस्रा॑मघं॒ वृष॑णं बृ॒हन्त॑म् ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
प्र꣡ शुन्ध्यु꣡वं व꣡रुणाय प्र꣡यिष्ठाम्+
मतिं꣡ वसिष्ठ मीळ्हु꣡षे भरस्व
य꣡ ईम् अर्वा꣡ञ्चं क꣡रते य꣡जत्रं
सह꣡स्रामघं वृ꣡षणम् बृह꣡न्तम्
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
prá ← prá (invariable)
{}
préṣṭhām ← préṣṭha- (nominal stem)
{case:ACC, gender:F, number:SG, mood:OPT}
śundhyúvam ← śundhyú- (nominal stem)
{case:ACC, gender:F, number:SG}
váruṇāya ← váruṇa- (nominal stem)
{case:DAT, gender:M, number:SG}
bharasva ← √bhr̥- (root)
{number:SG, person:2, mood:IMP, tense:PRS, voice:MED}
matím ← matí- (nominal stem)
{case:ACC, gender:F, number:SG}
mīḷhúṣe ← mīḍhváṁs- (nominal stem)
{case:DAT, gender:M, number:SG}
vasiṣṭha ← vásiṣṭha- (nominal stem)
{case:VOC, gender:M, number:SG}
arvā́ñcam ← arvā́ñc- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
īm ← īm (invariable)
{}
kárate ← √kr̥- (root)
{number:SG, person:3, mood:SBJV, tense:AOR, voice:MED}
yáḥ ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
yájatram ← yájatra- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
br̥hántam ← br̥hánt- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
sahásrāmagham ← sahásrāmagha- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
vŕ̥ṣaṇam ← vŕ̥ṣan- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
पद-पाठः
प्र । शु॒न्ध्युव॑म् । वरु॑णाय । प्रेष्ठा॑म् । म॒तिम् । व॒सि॒ष्ठ॒ । मी॒ळ्हुषे॑ । भ॒र॒स्व॒ ।
यः । ई॒म् । अ॒र्वाञ्च॑म् । कर॑ते । यज॑त्रम् । स॒हस्र॑ऽमघम् । वृष॑णम् । बृ॒हन्त॑म् ॥
Hellwig Grammar
- pra
- [adverb]
- “towards; ahead.”
- śundhyuvaṃ ← śundhyuvam ← śundhyu
- [noun], accusative, singular, masculine
- “fine-looking; beautiful.”
- varuṇāya ← varuṇa
- [noun], dative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- preṣṭhām ← preṣṭha
- [noun], accusative, singular, feminine
- “dearest.”
- matiṃ ← matim ← mati
- [noun], accusative, singular, feminine
- “intelligence; decision; mind; hymn; purpose; idea; opinion; belief; desire; wish; conviction; plan; devotion.”
- vasiṣṭha
- [noun], vocative, singular, masculine
- “Vasiṣṭha; vasiṣṭha [word].”
- mīᄆhuṣe ← mīḍhuṣe ← mīḍhvas
- [noun], dative, singular, masculine
- “big.”
- bharasva ← bhṛ
- [verb], singular, Present imperative
- “bring; hold; fill; support; wear; possess; carry; nourish; keep; hire; have; satiate; follow; bear.”
- ya ← yaḥ ← yad
- [noun], nominative, singular, masculine
- “who; which; yat [pronoun].”
- īm ← īṃ
- [adverb]
- arvāñcaṃ ← arvāñcam ← arvāñc
- [noun], accusative, singular, masculine
- “approaching; facing; less.”
- karate ← kṛ
- [verb], singular, Aorist conj./subj.
- “make; perform; cause; produce; shape; construct; do; put; fill into; use; fuel; transform; bore; act; write; create; prepare; administer; dig; prepare; treat; take effect; add; trace; put on; process; treat; heed; hire; act; produce; assume; eat; ignite; chop; treat; obey; manufacture; appoint; evacuate; choose; understand; insert; happen; envelop; weigh; observe; practice; lend; bring; duplicate; plant; kṛ; concentrate; mix; knot; join; take; provide; utter; compose.”
- yajatraṃ ← yajatram ← yajatra
- [noun], accusative, singular, masculine
- “adorable.”
- sahasrāmaghaṃ ← sahasrāmagham ← sahasrāmagha
- [noun], accusative, singular, masculine
- vṛṣaṇam ← vṛṣan
- [noun], accusative, singular, masculine
- “bull; Indra; stallion; Vṛṣan; man.”
- bṛhantam ← bṛhat
- [noun], accusative, singular, masculine
- “large; great; loud; high; much(a); exalted; abundant; intensive; strong; huge.”
सायण-भाष्यम्
ऋषिरात्मानमेव प्रत्यक्षीकृत्य स्तुतौ नियुङ्क्ते । हे वसिष्ठ त्वं मीळ्हुषे सेक्त्रे वरुणाय शुन्ध्युवं शोधयित्रीं यद्वा स्वत एव शुद्धां प्रेष्ठां प्रियतमां मतिं मननीयामीदृशीं स्तुतिं प्र भरस्व प्रहर प्रापय । यः वरुणः ईम् एनं सूर्यम् अर्वाञ्चम् अस्मदभिमुखं करते अन्तरिक्षे करोति तस्मै वरुणायेत्यन्वयः। कीदृशं सूर्यम् । यजत्रं यष्टव्यं सहस्रामघं बहुधनं वृषणं कामानां वर्षकं बृहन्तं महान्तम् ॥
Wilson
English translation:
“Offer pure and acceptable praise, Vasiṣṭha to the showerer, Varuṇa, he who makes the adorable(sun), the donor of thousands, the showerer (of benefits), the vast, manifest before (us).”
Jamison Brereton
Present to generous Varuṇa a carefully preened, much-loved thought, o Vasiṣṭha,
to him, the lofty bull who brings a thousand rewards—(you, Vasiṣṭha,) who will make near at hand the one worthy of the sacrifice.
Griffith
PRESENT to Varuna thine hymn, Vasistha, bright, most delightful to the Bounteous Giver,
Who bringeth on to us the Bull, the lofty, the Holy, laden with a thousand treasures.
Macdonell
Present to Varuṇa the gracious giver A hymn, Vasiṣṭha, bright and very pleasant, That he may bring to us the lofty, holy And mighty steed that grants a thousand bounties.
Geldner
Vasistha! Bring ein sauberes, recht angenehmes Gedicht dem belohnenden Varuna dar, der den verehrungswürdigen, tausend Gaben bringenden großen Bullen herwärts lenken soll.
Grassmann
Trag vor, Vasischtha, Varuna, dem gnäd’gen, ein sehr erwünschtes schöngeschmücktes Sinnlied, Der her uns schafft das hohe, hehre Lichtross, das tausendfache, schöne Gaben spendet.
Elizarenkova
Чистую, самую приятную молитву
Принеси щедрому Варуне, о Васиштха,
(Ты,) который должен направить в наши края достойного жертв,
Награждающего тысячей даров, могучего быка.
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- निचृत्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - विषयः
अब ईश्वर की भक्ति कथन की जाती हैं।
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वसिष्ठ) हे सर्वोत्तम गुणवाले विद्वन् ! आप (वरुणाय) सर्वाधार परमात्मा (मीळ्हुषे) जो भरण-पोषण करनेवाला है, उसके लिये (प्रेष्ठाम्) प्रेममयी (शुन्ध्युवम्) अविद्या के नाश करनेवाली (मतिम्) बुद्धि को (प्र, भरस्व) धारण करें, (यः) जो परमात्मा (यजत्रम्) प्राकृतयज्ञ करनेवाले (सहस्रामधम्) अनन्त प्रकार के बल को देनवाले (वृषणम्) वृष्टि करनेवाले (बृहन्तम्) सबसे बड़े (ईम्, अर्वाञ्चम्) इस प्रत्यक्षसिद्ध सूर्य को जो (करते) उत्पन्न करता है, तुम एकमात्र उसी की उपासना करो॥१॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - परमात्मा उपदेश करते हैं कि हे स्नातक विद्वानों ! तुम उसकी उपासना करो, जिसने सूर्य-चन्द्रमा को निर्माण किया है और जो इस जगत् की उत्पत्ति, स्थिति, प्रलय का कारण है, जिसके भय से अग्न्यादि तेजस्वी पदार्थ अपने-अपने तेज को धारण किये हुये हैं, जैसा कि “भयादस्याग्निस्तपति भयात्तपति सूर्यः। भयादिन्द्रश्च वायुश्च मृत्युर्धावति पञ्चमः॥” कठ० ६,३,॥ उसके भयसे अग्नि तपती है, उसी के भय से सूर्य प्रकाश करता है, विद्युत् और वायु इत्यादि शक्तियें उसी के बल से परिभ्रमण करती हैं। “सूर्याचन्द्रमसौ धाता यथापूर्वमकल्पयत्” ऋग् मं० १० सू० १९०।३॥ जिसने सूर्यचन्द्रादि पदार्थों को रचा है, उसी धाता सब निर्माता परमात्मा की उपासना पूर्व मन्त्र में कथन की गयी है ॥१॥
आर्यमुनि (सं) - विषयः
अथेश्वरस्वरूपप्राप्तिरुपदिश्यते।
आर्यमुनि (सं)- पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वसिष्ठ) भोः सद्गुणसम्पन्न विद्वन् ! भवान् (वरुणाय) सर्वाधिष्ठानाय (मीळ्हुषे) सर्वान् बिभ्रते परमात्मने (प्रेष्ठाम्) प्रियतमां (शुन्ध्युवम्) अविद्यानाशिनीं (मतिम्) बुद्धिं (प्र, भरस्व) दधातु (यः) योऽसौ परमात्मा (यजत्रम्) प्राकृतयज्ञं कुर्वन्तम् (सहस्रामघम्) अनन्तबलदं (वृषणम्) वृष्टिकर्त्तारं (बृहन्तम्) सर्वतोऽधिकं (ईम्, अर्वाञ्चम्, इमम्) प्रत्यक्षदेवं सूर्यं (करते) जनयति तमेवानन्यचेताः सन्नुपास्व ॥१॥
02 अधा न्वस्य - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
अधा॒ न्व॑स्य सं॒दृशं॑ जग॒न्वान॒ग्नेरनी॑कं॒ वरु॑णस्य मंसि ।
स्व१॒॑र्यदश्म॑न्नधि॒पा उ॒ अन्धो॒ऽभि मा॒ वपु॑र्दृ॒शये॑ निनीयात् ॥
मूलम् ...{Loading}...
अधा॒ न्व॑स्य सं॒दृशं॑ जग॒न्वान॒ग्नेरनी॑कं॒ वरु॑णस्य मंसि ।
स्व१॒॑र्यदश्म॑न्नधि॒पा उ॒ अन्धो॒ऽभि मा॒ वपु॑र्दृ॒शये॑ निनीयात् ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
अ꣡धा नु꣡ अस्य संदृ꣡शं जगन्वा꣡न्
अग्ने꣡र् अ꣡नीकं व꣡रुणस्य मंसि
सु꣡वर् य꣡द् अ꣡श्मन्न् अधिपा꣡ उ अ꣡न्धो
अभि꣡ मा व꣡पुर् दृश꣡ये निनीयात्
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
ádha ← ádha (invariable)
{}
asya ← ayám (pronoun)
{case:GEN, gender:M, number:SG}
jaganvā́n ← √gam- (root)
{case:NOM, gender:M, number:SG, tense:PRF, voice:ACT}
nú ← nú (invariable)
{}
saṁdŕ̥śam ← saṁdŕ̥ś- (nominal stem)
{case:ACC, gender:F, number:SG}
agnéḥ ← agní- (nominal stem)
{case:GEN, gender:M, number:SG}
ánīkam ← ánīka- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
maṁsi ← √man- 1 (root)
{number:SG, person:1, mood:INJ, tense:AOR, voice:MED}
váruṇasya ← váruṇa- (nominal stem)
{case:GEN, gender:M, number:SG}
adhipā́ḥ ← adhipā́- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
ándhaḥ ← ándhas- 1 (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
áśman ← áśman- (nominal stem)
{case:LOC, gender:M, number:SG}
svàr ← svàr- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
u ← u (invariable)
{}
yát ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
abhí ← abhí (invariable)
{}
dr̥śáye ← √dr̥ś- (root)
{case:DAT, number:SG}
mā ← ahám (pronoun)
{case:ACC, number:SG}
ninīyāt ← √nī- (root)
{number:SG, person:3, mood:OPT, tense:PRF, voice:ACT}
vápuḥ ← vápus- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
पद-पाठः
अध॑ । नु । अ॒स्य॒ । स॒म्ऽदृश॑म् । ज॒ग॒न्वान् । अ॒ग्नेः । अनी॑कम् । वरु॑णस्य । मं॒सि॒ ।
स्वः॑ । यत् । अश्म॑न् । अ॒धि॒ऽपाः । ऊं॒ इति॑ । अन्धः॑ । अ॒भि । मा॒ । वपुः॑ । दृ॒शये॑ । नि॒नी॒या॒त् ॥
Hellwig Grammar
- adhā ← adha
- [adverb]
- “then; and; therefore; now.”
- nv ← nu
- [adverb]
- “now; already.”
- asya ← idam
- [noun], genitive, singular, masculine
- “this; he,she,it (pers. pron.); here.”
- saṃdṛśaṃ ← saṃdṛśam ← saṃdṛś
- [noun], accusative, singular, feminine
- “appearance; view; view.”
- jaganvān ← gam
- [verb noun], nominative, singular
- “go; situate; enter (a state); travel; disappear; [in]; elapse; leave; reach; vanish; love; walk; approach; issue; hop on; gasify; get; come; die; drain; spread; transform; happen; discharge; ride; to be located; run; detect; refer; go; shall; drive.”
- agner ← agneḥ ← agni
- [noun], genitive, singular, masculine
- “fire; Agni; sacrificial fire; digestion; cautery; Plumbago zeylanica; fire; vahni; agni [word]; agnikarman; gold; three; jāraṇa; pyre; fireplace; heating.”
- anīkaṃ ← anīkam ← anīka
- [noun], accusative, singular, neuter
- “army; face; battalion; battlefront; point; appearance.”
- varuṇasya ← varuṇa
- [noun], genitive, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- maṃsi ← man
- [verb], singular, Aorist inj. (proh.)
- “think of; name; believe; teach; honor; deem; recommend; approve; think; define; call; respect; believe; enumerate; understand; see; describe.”
- svar
- [adverb]
- “sun; sky; sunlight.”
- yad ← yat ← yad
- [noun], nominative, singular, neuter
- “who; which; yat [pronoun].”
- aśmann ← aśman
- [noun], locative, singular, masculine
- “stone; aśmarī; rock; aśman [word]; adri; mineral; piṇḍatālaka; mountain.”
- adhipā ← adhipāḥ ← adhipā
- [noun], nominative, singular, masculine
- “overlord.”
- u
- [adverb]
- “ukāra; besides; now; indeed; u.”
- andho ← andhaḥ ← andhas
- [noun], accusative, singular, neuter
- ‘bhi ← abhi
- [adverb]
- “towards; on.”
- mā ← mad
- [noun], accusative, singular
- “I; mine.”
- vapur ← vapuḥ ← vapus
- [noun], accusative, singular, neuter
- “body; form; miracle; human body; beauty; look; spectacle; figure; embodiment.”
- dṛśaye ← dṛś
- [verb noun]
- “see; observe; view; visit; look; learn; meet; read; teach; examine; watch; see; notice; perceive; diagnose; travel to; show; detect; know; know; understand; understand; follow.”
- ninīyāt ← nī
- [verb], singular, Perfect optative
- “bring; lead; spend; decant; enter (a state); remove; take out; take away; enforce; marry; carry; fill into; bring; learn; go out; add.”
सायण-भाष्यम्
अध अधुना अस्य वरुणस्य संदृशं संदर्शनं नु क्षिप्रं जगन्वान् गतवानहम् अग्नेः अनीकं ज्वालासंघं मंसि स्तवानि । तं वरुणं यष्टुमिति शेषः। यत् यदा वरुणः स्वः सुखकरं अश्मन् अश्मन्यभिषवार्थे पाषाणेऽवस्थितम् । अभिषुतमित्यर्थः । ईदृशम् अन्धः सोमलक्षणमन्नम् अधिपाः अधिकं पाता भवेत् । छान्दसः षष्ठ्यभावः । उ इति पूरकः । तदानीं मा मां वपुः शरीरं स्वकीयम् । वपुरिति रूपनाम । प्रशस्तं रूपं वा दृशये दर्शनार्थम् अभि निनीयात् अभिप्रापयेत् ॥
Wilson
English translation:
“Hastening into his sight, may I (worthily) glorify the aggregated radiance of Varuṇa, when he is theimbiber of the exhilarating beverage (expressed) by the stones; may he render my person n of goodly aspect.”
Commentary by Sāyaṇa: Ṛgveda-bhāṣya
Theaggregated radiance of Varuṇa: agner anīkam varuṇasya = varuṇasya jvālāsaṅgham
Jamison Brereton
Now then, when I came into sight of him, I thought the face of Agni to be that of Varuṇa.
When the sun is in the rock and darkness is master, may he lead me to see his wondrous form.
Griffith
And now, as I am come before his presence, I take the face of Varuna for Agni’s.
So might he bring-Lord also of the darkness-the light in heaven that I may see its beauty!
Macdonell
Now having come to Varuṇa’s full aspect, I think his countenance like that of Agni; May he, the lord, lead me to see the marvel: The light and darkness hidden in the cavern.
Geldner
Und nun, da ich zu seinem Anblicke gekommen bin, so halte ich ihn für das Antlitz des Agni, des Varuna. Die Sonne, die im Felsverschluß ist und die Finsternis möge mir der Oberaufseher vorführen, um das Schauspiel zu sehen.
Grassmann
»Da ich zu seinem Anblick nun gekommen, dünkt Varuna’s Gestalt mir wie des Feuers, Was schön als Licht und Dunkel prangt am Himmel, das führe mir der Herrscher her zum Schauen.
Elizarenkova
Как только пришел я увидеться с ним,
Я решил, что лик Варуны – (это) лик Агни.
Солнце, которое в скале, и мрак пусть верховный защитник
Приведет ко мне, чтоб я увидел чудо.
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- निचृत्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (अध) अब (नु) शीघ्र (अस्य) उक्त परमात्मा के (संदृशम्) साक्षात्कार को (जगन्वान्) अनुभव करता हुआ (वरुणस्य, अग्नेः) ज्ञानस्वरूप परमात्मा के (अनीकम्) स्वरूप को (मंसि) प्राप्त करता हूँ, (अश्मन्) अश्नुते व्याप्नोति सर्वमिति अश्मा परमात्मा, जो व्यापक परमात्मा है, उसका नाम यहाँ अश्मा है, हे परमात्मन् ! (अधिपाः) सबके स्वामिन् ! (अन्धः) सर्वाधिष्ठान (ऊम्) और (यत्, स्वः) जो आपका आनन्दस्वरूप है, वह (मा) मुझको (अभि) भलीभाँति (वपुः) उस स्वरूप की (दृशये) प्राप्ति के (निनीयात्) योग्य बनायें॥२॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - हे ज्ञानस्वरूप परमात्मन् ! आप मेरी चितवृत्ति को निर्मल करके अपने स्वरूपप्राप्ति के योग्य बनायें ॥२॥
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (अध) अधुना (नु) सत्वरं (अस्य) पूर्वोक्तपरमात्मनः (संदृशम्) साक्षात्कारं (जगन्वान्) अनुभवन् (वरुणस्य,अग्नेः) ज्ञानस्वरूपपरमात्मनः (अनीकम्) स्वरूपं (मंसि) लभे (अश्मन्) हे सर्वग परमात्मन् ! (अधिपाः) सर्वस्येश्वर ! (अन्धः) अखिलजगदधिष्ठान ! (ऊम्) तथा (यत्, स्वः) यद्भवत आनन्दस्वरूपं तत् (मा) मम (अभि) सम्यक् (वपुः) स्वरूपं (दृशये) प्रत्यक्षं (निनीयात्) कारय ॥२॥
03 आ यद्रुहाव - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
आ यद्रु॒हाव॒ वरु॑णश्च॒ नावं॒ प्र यत्स॑मु॒द्रमी॒रया॑व॒ मध्य॑म् ।
अधि॒ यद॒पां स्नुभि॒श्चरा॑व॒ प्र प्रे॒ङ्ख ई॑ङ्खयावहै शु॒भे कम् ॥
मूलम् ...{Loading}...
आ यद्रु॒हाव॒ वरु॑णश्च॒ नावं॒ प्र यत्स॑मु॒द्रमी॒रया॑व॒ मध्य॑म् ।
अधि॒ यद॒पां स्नुभि॒श्चरा॑व॒ प्र प्रे॒ङ्ख ई॑ङ्खयावहै शु॒भे कम् ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
आ꣡ य꣡द् रुहा꣡व व꣡रुणश् च ना꣡वम्
प्र꣡ य꣡त् समुद्र꣡म् ईर꣡याव म꣡ध्यम्
अ꣡धि य꣡द् अपां꣡ सनु꣡भिश् च꣡राव
प्र꣡ प्रेङ्ख꣡ ईङ्खयावहै शुभे꣡ क꣡म्
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
ā́ ← ā́ (invariable)
{}
ca ← ca (invariable)
{}
nā́vam ← naú- ~ nā́v- (nominal stem)
{case:ACC, gender:F, number:SG}
ruhā́va ← √ruh- (root)
{number:DU, person:1, mood:INJ, tense:AOR, voice:ACT}
váruṇaḥ ← váruṇa- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
yát ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
īráyāva ← √īr- (root)
{number:DU, person:1, mood:SBJV, tense:PRS, voice:ACT}
mádhyam ← mádhya- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
prá ← prá (invariable)
{}
samudrám ← samudrá- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
yát ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
ádhi ← ádhi (invariable)
{}
apā́m ← áp- (nominal stem)
{case:GEN, gender:F, number:PL}
cárāva ← √carⁱ- (root)
{number:DU, person:1, mood:SBJV, tense:PRS, voice:ACT}
snúbhiḥ ← sā́nu- ~ snú- (nominal stem)
{case:INS, gender:M, number:PL}
yát ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
īṅkhayāvahai ← √īṅkhay- (root)
{number:DU, person:1, mood:SBJV, tense:PRS, voice:MED}
kám ← kám (invariable)
{}
prá ← prá (invariable)
{}
preṅkhé ← preṅkhá- (nominal stem)
{case:LOC, gender:M, number:SG}
śubhé ← śúbh- (nominal stem)
{case:DAT, gender:F, number:SG}
पद-पाठः
आ । यत् । रु॒हाव॑ । वरु॑णः । च॒ । नाव॑म् । प्र । यत् । स॒मु॒द्रम् । ई॒रया॑व । मध्य॑म् ।
अधि॑ । यत् । अ॒पाम् । स्नुऽभिः॑ । चरा॑व । प्र । प्र॒ऽई॒ङ्खे । ई॒ङ्ख॒या॒व॒है॒ । शु॒भे । कम् ॥
Hellwig Grammar
- ā
- [adverb]
- “towards; ākāra; until; ā; since; according to; ā [suffix].”
- yad ← yat
- [adverb]
- “once [when]; because; that; if; how.”
- ruhāva ← ruh
- [verb], dual, Aorist conj./subj.
- “heal; grow; cicatrize; climb; board; ascend; grow.”
- varuṇaś ← varuṇaḥ ← varuṇa
- [noun], nominative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- ca
- [adverb]
- “and; besides; then; now; even.”
- nāvam ← nau
- [noun], accusative, singular, feminine
- “ship; boat; nau [word].”
- pra
- [adverb]
- “towards; ahead.”
- yat
- [adverb]
- “once [when]; because; that; if; how.”
- samudram ← samudra
- [noun], accusative, singular, masculine
- “ocean; Samudra; sea; samudra [word]; four.”
- īrayāva ← īray ← √īr
- [verb], dual, Present imperative
- “name; describe; propel; shoot; state; call; raise; expel; tell; enumerate.”
- madhyam ← madhya
- [noun], accusative, singular, masculine
- “intermediate; central; average; normal; middle; madhya [word].”
- adhi
- [adverb]
- “on; from; accordingly.”
- yad ← yat
- [adverb]
- “once [when]; because; that; if; how.”
- apāṃ ← apām ← ap
- [noun], genitive, plural, feminine
- “water; body of water; water; ap [word]; juice; jala.”
- snubhiś ← snubhiḥ ← snu
- [noun], instrumental, plural, masculine
- “back.”
- carāva ← car
- [verb], dual, Present conjunctive (subjunctive)
- “car; wander; perform; travel; bore; produce; make; dwell; dig; act; observe; enter (a state); observe; cause; crop; behave; practice; heed; process; administer.”
- pra
- [adverb]
- “towards; ahead.”
- preṅkha ← preṅkhe ← preṅkha
- [noun], locative, singular, masculine
- “swing.”
- īṅkhayāvahai ← īṅkhay ← √īṅkh
- [verb], dual, Present conjunctive (subjunctive)
- śubhe ← śubh
- [verb noun]
- “look; shine; beautify.”
- kam ← kaṃ
- [adverb]
- “kaṃ [word].”
सायण-भाष्यम्
यत् यदा वरुणे प्रसन्ने सति अहं वरुणश्च उभौ नावं द्रुममयीं तरणसाधनभूताम् आ रुहाव उभावारूढावभूव । तां च नावं यत् यदा समुद्रं मध्यं समुद्रस्य मध्यं प्रति प्र ईरयाव प्रकर्षेण गमयाव । यत् यदा च अपाम् उदकानाम् अधि उपरि स्नुभिः गन्त्रीभिरन्याभिरपि नौभिः चराव वर्तावहै। तदानीं शुभे शोभार्थं प्रेङ्खे नौरूपायां दोलायामेव प्र ईङ्खयावहै। निम्नोन्नतैस्तरङ्गैरितश्चेतश्च प्रविचलन्तौ संक्रीडावहै । कम् इति पूरकः । यद्वा क्रियाविशेषणम् । कं सुखं यथा भवति तथेत्यर्थः ॥
Wilson
English translation:
“When (I, Vasiṣṭha) and Varuṇa ascend the ship together when we send it forth into the midst of theocean, when we proceed over the waters with swift (sailing vessels), then may we both undulate happily in theprosperous swing.”
Commentary by Sāyaṇa: Ṛgveda-bhāṣya
With swift sailing vessels: snubhis’ carāva gantrībhir naubhiḥ: with going, viz., ships; thenmay we both undulate: pra preṅkha īṅkhayāvahai śubhe kam: preṅkhe naurūpāyām dolāyām evapreṅkhayāvahai nimnonnatais taraṅgair itas’ cetaśca pravicalantau saṅkrīḍāvahai, let us both sport, beingtossed here and there by the up and down waves, as it were in a swing, in the form of a ship
Jamison Brereton
When we two, Varuṇa and (I), will board the boat, when we two will raise the middle of the sea,
when we two will voyage through the crests of the waters, we will swing on the swing for beauty.
Griffith
When Varuna and I embark together and urge our boat into the midst of ocean,
We, when we ride o’er ridges of the waters, will swing within that swing and there be happy.
Macdonell
When Varuṇa and I the boat have mounted And have propelled it to the midst of ocean; When we shall move across the waters’ ridges We’ll waver in the swing to raise its lustre.
Geldner
Wenn wir beide, ich und Varuna, das Schiff besteigen, wenn wir mitten ins Meer hinaussteuern, wenn wir über den Rücken des Wassers fahren werden, so wollen wir uns in der Schaukel schaukeln, um zu prangen.
Grassmann
Wenn ich das Schiff mit Varuna besteige, und beide wir zum hohen Meer es steuern, Wenn auf der Wogen Gipfeln wir dann wallen, dann schaukle uns die Schaukel hin zum Heile.«
Elizarenkova
Когда мы двое восходим на корабль: Варуна и (я),
Когда выводим (корабль) на середину океана,
Когда движемся по поверхностям вод,
Мы будем двоем качаться на качелях – для блеска.
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- निचृत्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (यत्) जब हम (वरुणः, च) परमात्मा की (नावं) इच्छा पर (आ, रुहाव) आरूढ़ होते हैं और (यत्) जब (समुद्रं) कर्मों के अधिष्ठाता परमात्मा के (मध्यं) स्वरूप का (ईरयाव) अवगाहन करते हैं और (यत्) जब (अपां) कर्मों के (स्नुभिः) प्रेरक परमात्मा की (प्रेङ्खे) इच्छा में (चराव) विचरते हैं, तब (प्र) प्रकर्षता से (शुभे) उस मङ्गल वासना में (कं) ब्रह्मानन्द को (ईङ्खयावहै) अनुभव करते हैं॥३॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - इस मन्त्र में कर्मयोग का वर्णन किया है कि जब पुरुष अपनी इच्छाओं को ईश्वराधीन कर देता है, वा यों कहो कि निष्काम कर्मों को करता हुआ उनके फल की इच्छा नहीं करता, तब परमात्मा के भावों में विचरता हुआ पुरुष एक प्रकार के अपूर्व आनन्द को अनुभव करता है ॥३॥
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (यत्) यदा वयं (वरुणः) परमात्मनः (नावम्) इच्छाम् (आ, रुहाव) आरोहामः, (यत्) यदा (समुद्रम्) कर्मणामधिष्ठातुः परमात्मनः (मध्यम्) रूपं (ईरयाव) अवगच्छामः (यत्) यदा च (अपाम्) कर्मणां (स्नुभिः) प्रेरयितुः ईश्वरस्य (प्रेङ्खे) इच्छायां (चराव) विचरामः तदा (प्र) प्रकर्षेण (शुभे) माङ्गलिकवासनासु (कम्) ब्रह्मानन्दम् (ईङ्खयावहै) अनुभवामः ॥३॥
04 वसिष्टं ह - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
वसि॑ष्ठं ह॒ वरु॑णो ना॒व्याधा॒दृषिं॑ चकार॒ स्वपा॒ महो॑भिः ।
स्तो॒तारं॒ विप्रः॑ सुदिन॒त्वे अह्नां॒ यान्नु द्याव॑स्त॒तन॒न्यादु॒षासः॑ ॥
मूलम् ...{Loading}...
वसि॑ष्ठं ह॒ वरु॑णो ना॒व्याधा॒दृषिं॑ चकार॒ स्वपा॒ महो॑भिः ।
स्तो॒तारं॒ विप्रः॑ सुदिन॒त्वे अह्नां॒ यान्नु द्याव॑स्त॒तन॒न्यादु॒षासः॑ ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
व꣡सिष्ठं ह व꣡रुणो नावि꣡ आ꣡धाद्
ऋ꣡षिं चकार सुअ꣡पा म꣡होभिः
स्तोता꣡रं वि꣡प्रः सुदिनत्वे꣡ अ꣡ह्नां
या꣡न् नु꣡ द्या꣡वस् तत꣡नन् या꣡द् उषा꣡सः
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
ā́ ← ā́ (invariable)
{}
adhāt ← √dhā- 1 (root)
{number:SG, person:3, mood:IND, tense:AOR, voice:ACT}
ha ← ha (invariable)
{}
nāví ← naú- ~ nā́v- (nominal stem)
{case:LOC, gender:F, number:SG}
váruṇaḥ ← váruṇa- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
vásiṣṭham ← vásiṣṭha- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
cakāra ← √kr̥- (root)
{number:SG, person:3, mood:IND, tense:PRF, voice:ACT}
máhobhiḥ ← máhas- (nominal stem)
{case:INS, gender:N, number:PL}
ŕ̥ṣim ← ŕ̥ṣi- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
svápāḥ ← svápas- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
áhnām ← áhar ~ áhan- (nominal stem)
{case:GEN, gender:N, number:PL}
stotā́ram ← stotár- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
sudinatvé ← sudinatvá- (nominal stem)
{case:LOC, gender:N, number:SG}
vípraḥ ← vípra- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
dyā́vaḥ ← dyú- ~ div- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:PL}
nú ← nú (invariable)
{}
tatánan ← √tan- (root)
{number:PL, person:3, mood:SBJV, tense:PRF, voice:ACT}
uṣā́saḥ ← uṣás- (nominal stem)
{case:NOM, gender:F, number:PL}
yā́t ← yā́t (invariable)
{}
yā́t ← yā́t (invariable)
{}
पद-पाठः
वसि॑ष्ठम् । ह॒ । वरु॑णः । ना॒वि । आ । अ॒धा॒त् । ऋषि॑म् । च॒का॒र॒ । सु॒ऽअपाः॑ । महः॑ऽभिः ।
स्तो॒तार॑म् । विप्रः॑ । सु॒दि॒न॒ऽत्वे । अह्ना॑म् । यात् । नु । द्यावः॑ । त॒तन॑न् । यात् । उ॒षसः॑ ॥
Hellwig Grammar
- vasiṣṭhaṃ ← vasiṣṭham ← vasiṣṭha
- [noun], accusative, singular, masculine
- “Vasiṣṭha; vasiṣṭha [word].”
- ha
- [adverb]
- “indeed; ha [word].”
- varuṇo ← varuṇaḥ ← varuṇa
- [noun], nominative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- nāvy ← nāvi ← nau
- [noun], locative, singular, feminine
- “ship; boat; nau [word].”
- ādhād ← ādhāt ← ādhā ← √dhā
- [verb], singular, Root aorist (Ind.)
- “put; conceive; ignite; keep; effect; fuel; lend; cover; direct.”
- ṛṣiṃ ← ṛṣim ← ṛṣi
- [noun], accusative, singular, masculine
- “Ṛṣi; spiritual teacher; ascetic; Mantra.”
- cakāra ← kṛ
- [verb], singular, Perfect indicative
- “make; perform; cause; produce; shape; construct; do; put; fill into; use; fuel; transform; bore; act; write; create; prepare; administer; dig; prepare; treat; take effect; add; trace; put on; process; treat; heed; hire; act; produce; assume; eat; ignite; chop; treat; obey; manufacture; appoint; evacuate; choose; understand; insert; happen; envelop; weigh; observe; practice; lend; bring; duplicate; plant; kṛ; concentrate; mix; knot; join; take; provide; utter; compose.”
- svapā ← su
- [adverb]
- “very; well; good; nicely; beautiful; su; early; quite.”
- svapā ← apāḥ ← apas
- [noun], nominative, singular, masculine
- “work; deed.”
- mahobhiḥ ← mahas
- [noun], instrumental, plural, neuter
- “greatness; festival; glory; reward; gladness.”
- stotāraṃ ← stotāram ← stotṛ
- [noun], accusative, singular, masculine
- “laudatory; worshiping.”
- vipraḥ ← vipra
- [noun], nominative, singular, masculine
- “Brahmin; poet; singer; priest; guru; Vipra.”
- sudinatve ← sudina
- [noun], neuter
- sudinatve ← tve ← tva
- [noun], locative, singular, neuter
- “state; quality; cause; reason.”
- ahnāṃ ← ahnām ← ahar
- [noun], genitive, plural, neuter
- “day; day; ahar [word]; day; day.”
- yān ← yāt
- [adverb]
- “wherein.”
- nu
- [adverb]
- “now; already.”
- dyāvas ← dyāvaḥ ← div
- [noun], nominative, plural, masculine
- “sky; Svarga; day; div [word]; heaven and earth; day; dawn.”
- tatanan ← tan
- [verb], plural, Perfect conjunctive (subj.)
- “expand; perform; cause; increase; write; spread; produce; spread; speak; propagate.”
- yād ← yāt
- [adverb]
- “wherein.”
- uṣāsaḥ ← uṣas
- [noun], nominative, plural, feminine
- “Ushas; dawn; uṣas [word]; morning.”
सायण-भाष्यम्
एवं वसिष्ठेनात्मनोक्ते यद्वरुणेन कृतं तद्दर्शयति । वसिष्ठं ह वसिष्ठं खलु वरुणः नावि स्वकीयायाम् आधात् आरोहयत् । तथा तम् ऋषिम् अवोभिः रक्षणैः स्वपां स्वपसं-शोभनकर्माणं चकार वरुणः कृतवान् । अपि च विप्रः मेधावी वरुणः अह्नां दिवसानां मध्ये सुदिनत्वे यत्फलत्वेन शोभनदिनत्वं तत्र स्तोतारम् अस्थापयदि ति शेषः । किं कुर्वन् । यात् यातो गच्छतः द्यावः दिवसान् यात् यातीः उषासः उषसोपलक्षिता रात्रीश्च नु क्षिप्रं ततनन् सूर्यात्मना विस्तारयन् ॥
Wilson
English translation:
“So Varuṇa plural ced Vasiṣṭha in the ship, and by his mighty protection made the ṛṣi a doer of goodworks; the wise Varuṇa plural ced his worshipper in a fortunate day of days, he extended the passing days, thepassing nights.”
Commentary by Sāyaṇa: Ṛgveda-bhāṣya
In a fortunate day: sudinatve: state or property of a lucky day by its being fruitful, phalatvena;
Heextended: yān nu dyāvas tatanan yāduṣāsaḥ: varuṇa = the sun;
Uṣāsaḥ = rātriḥ, nights;
Yat = yatahgacchataḥ
Jamison Brereton
Varuṇa placed Vasiṣṭha on the boat. Skillful in his work, he made him a seer through his great powers.
The inspired poet (made him) a praise singer on that brightest day of days for so far as the heavens, for so long as the dawns will extend.
Griffith
Varuna placed Vasistha in the vessel, and deftly with his niight made him a Rsi.
When days shone bright the Sage made him a singer, while the heavens broadened and the Dawns were lengthened.
Macdonell
Varuna has placed Vasiṣṭha in the vessel; The sage benignant by his mighty power His praiser in prosperity has settled, As long as days endure, as long as mornings.
Geldner
Varuna hat den Vasistha ins Schiff gesetzt, er, der Meister, machte ihn durch seine Herrlichkeiten zum Rishi, zum Sänger, er der Redekundige, an dem Glückstag unter den Tagen, so lange noch die Himmel, so lange die Morgen dauern werden.
Grassmann
Varuna liess aufs Schiff Vasischtha steigen und machte ihn mit Wunderkraft zum Dichter, Der Gott den Sänger an dem Tag des Heiles, so lang’ die Tage und die Morgen dauern.
Elizarenkova
В самом деле, Васиштху Варуна посадил на корабль,
(Он,) мастер, сделал (его) риши (своими чудесными силами),
Певцом, (он,) вдохновенный, в счастливейший из дней,
Пока продляться небеса, пока – зори.
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- विराट्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वरुणः) सर्वपूज्य परमात्मा (वसिष्ठं) उत्तमगुणवाले विद्वान् को (नावि) कर्मों के आधार पर (आधात्) स्थिर करता है, (ह) निश्चय करके (ऋषिं) ऋषि (चकार) बनाता है और (महोभिः) उत्तम साधनों द्वारा (स्वपाः) सुन्दर कर्मोंवाला बनाता है, (विप्रः) मेधावी परमात्मा (स्तोतारं) स्तुति करनेवाला बनाता है और (अह्नां) उक्त विद्वान् के दिनों को (सुदिनत्वे) अच्छे दिनों में परिणत करता है तथा (उषसः) प्रातःकाल के प्रकाशों को और (द्यावः) दिन के प्रकाश को (नु) अच्छी तरह (यात्) प्राप्त करता हुआ (ततनन्) विस्तार करता है॥४॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - परमात्मा जिस पुरुष के शुभ कर्म देखता है, उसको उत्तम विद्वान् बनाता है और कर्मानुसार ही परमात्मा ऋषि, विप्र, ब्राह्मणादि पदवियें प्रदान करता है। इस मन्त्र में वर्णव्यवस्था भी गुणकर्मानुसार कथन की गई है, यही भाव “तमेव ऋषिं तमु ब्रह्माणं” ॥ ऋग् अ० ८ अ० ६ व० ४ ॥ “तं ब्रह्माणं तमृषिं तं सुमेधाम्” ॥ ऋ० ८।७।११।४॥ इत्यादि मन्त्रों में भी कर्मानुसार परमात्मा की कामना से ही ब्राह्मणादि पदवियें प्राप्त होती हैं, यही भाव है। उपनिषद् में भी कर्मानुसार ही ऊँच-नीच व्यवस्था कथन की है। जैसा कि “एष एव साधु कर्म कारयति तं यमेभ्यो लोकेभ्य उन्निनीषते, एष एवासाधु कर्म कारयति तं यमधो निनीषते” ॥कौ० ३।८॥ परमात्मा कर्मों द्वारा ही ऊँच-नीच अवस्था को प्राप्त कराता है, यही व्यवस्था उक्त मन्त्र में कथन की है ॥४॥
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वसिष्ठम्) उत्तमगुणविशिष्टं विद्वांसं (ह) खलु (वरुणः) सर्वपूज्यः परमात्मा (नावि) कर्म्मरूपायां नौकायां (आ, अधात्) आरोपयत् (महोभिः) उत्तमैः साधनैः तं वसिष्ठं (ऋषिम्) मन्त्रद्रष्टारं चकार तथा (स्वपाः) सुकर्माणं चकार (विप्रः) मेधावी वरुणः तं (स्तोतारम्) स्तुतिकर्तारं चकार (अह्नाम्) दिवसानां मध्ये (सुदिनत्वे) शोभने दिने तमस्थापयत् अन्यच्च (द्यावः) दिवसान् (यात्) गच्छतः तथा (उषसः) प्रकाशान् (यात्) गच्छतः (ततनन्) विस्तारयन् सन् तं वसिष्ठं ऋषिं करोतीति शेषः ॥४॥
05 क्वट् त्यानि - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
क्व१॒॑ त्यानि॑ नौ स॒ख्या ब॑भूवुः॒ सचा॑वहे॒ यद॑वृ॒कं पु॒रा चि॑त् ।
बृ॒हन्तं॒ मानं॑ वरुण स्वधावः स॒हस्र॑द्वारं जगमा गृ॒हं ते॑ ॥
मूलम् ...{Loading}...
क्व१॒॑ त्यानि॑ नौ स॒ख्या ब॑भूवुः॒ सचा॑वहे॒ यद॑वृ॒कं पु॒रा चि॑त् ।
बृ॒हन्तं॒ मानं॑ वरुण स्वधावः स॒हस्र॑द्वारं जगमा गृ॒हं ते॑ ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
कु꣡व त्या꣡नि नौ सखिया꣡ बभूवुः
स꣡चावहे य꣡द् अवृक꣡म् पुरा꣡ चित्
बृह꣡न्तम् मा꣡नं वरुण स्वधावः
सह꣡स्रद्वारं जगमा गृहं꣡ ते
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
babhūvuḥ ← √bhū- (root)
{number:PL, person:3, mood:IND, tense:PRF, voice:ACT}
kvà ← kvà (invariable)
{}
nau ← ahám (pronoun)
{case:DAT, number:DU}
sakhyā́ ← sakhyá- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:PL}
tyā́ni ← syá- ~ tyá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:PL}
avr̥kám ← avr̥ká- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
cit ← cit (invariable)
{}
purā́ ← purā́ (invariable)
{}
sácāvahe ← √sac- 1 (root)
{number:DU, person:1, mood:IND, tense:PRS, voice:MED}
yát ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
br̥hántam ← br̥hánt- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
mā́nam ← mā́na- 2 (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
svadhāvaḥ ← svadhā́vant- (nominal stem)
{case:VOC, gender:M, number:SG}
varuṇa ← váruṇa- (nominal stem)
{case:VOC, gender:M, number:SG}
gr̥hám ← gr̥há- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
jagama ← √gam- (root)
{number:SG, person:1, mood:IND, tense:PRF, voice:ACT}
sahásradvāram ← sahásradvār- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
te ← tvám (pronoun)
{case:DAT, number:SG}
पद-पाठः
क्व॑ । त्यानि॑ । नौ॒ । स॒ख्या । ब॒भू॒वुः॒ । सचा॑वहे॒ इति॑ । यत् । अ॒वृ॒कम् । पु॒रा । चि॒त् ।
बृ॒हन्त॑म् । मान॑म् । व॒रु॒ण॒ । स्व॒धा॒ऽवः॒ । स॒हस्र॑ऽद्वारम् । ज॒ग॒म॒ । गृ॒हम् । ते॒ ॥
Hellwig Grammar
- kva
- [adverb]
- “wherein; how; kva [word].”
- tyāni ← tya
- [noun], nominative, plural, neuter
- “that.”
- nau ← mad
- [noun], genitive, dual
- “I; mine.”
- sakhyā ← sakhya
- [noun], nominative, plural, neuter
- “friendship; aid; company.”
- babhūvuḥ ← bhū
- [verb], plural, Perfect indicative
- “become; be; originate; transform; happen; result; exist; be born; be; be; come to life; grow; elapse; come to mind; thrive; become; impend; show; conceive; understand; stand; constitute; serve; apply; behave.”
- sacāvahe ← sac
- [verb], dual, Present indikative
- “accompany; follow; company; obey; participate; enter.”
- yad ← yat
- [adverb]
- “once [when]; because; that; if; how.”
- avṛkam ← avṛka
- [noun], accusative, singular, neuter
- “protective; safe.”
- purā
- [adverb]
- “once; earlier; first; purā [indecl.].”
- cit
- [adverb]
- “even; indeed.”
- bṛhantam ← bṛhat
- [noun], accusative, singular, masculine
- “large; great; loud; high; much(a); exalted; abundant; intensive; strong; huge.”
- mānaṃ ← mānam ← māna
- [noun], accusative, singular, masculine
- “house.”
- varuṇa
- [noun], vocative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- svadhāvaḥ ← svadhāvas ← svadhāvat
- [noun], vocative, singular, masculine
- “autonomous; independent.”
- sahasradvāraṃ ← sahasra
- [noun], neuter
- “thousand; one-thousandth; sahasra [word].”
- sahasradvāraṃ ← dvāram ← dvāra
- [noun], accusative, singular, masculine
- “aperture; gate; door; mouth; vagina; orifice; dvāra [word]; pass; opening; means; entrance.”
- jagamā ← jagama ← gam
- [verb], singular, Perfect indicative
- “go; situate; enter (a state); travel; disappear; [in]; elapse; leave; reach; vanish; love; walk; approach; issue; hop on; gasify; get; come; die; drain; spread; transform; happen; discharge; ride; to be located; run; detect; refer; go; shall; drive.”
- gṛhaṃ ← gṛham ← gṛha
- [noun], accusative, singular, neuter
- “house; palace; temple; home; place; family; family; stable.”
- te ← tvad
- [noun], genitive, singular
- “you.”
सायण-भाष्यम्
हे वरुण त्यानि तानि पुरातनानि नौ आवयोः सख्या सख्यानि सखित्वानि क्व कुत्र बभूवुः । पुरा पूर्वस्मिन् काले अवृकम् अहिंस्यात्यन्तिकं यत् सख्यमस्ति तत् सचावहे आवां सेवावहे। चित् इति पूरकः । अपि च हे स्वधावः अन्नवन् वरुण ते त्वदीयं गृहं जगम गच्छानि । लोडर्थे लिट्। कीदृशं गृहम् । बृहन्तं महान्तं मानम्। मान्त्यस्मिन् सर्वाणि भूतानीति मानम् । सर्वस्य भूतजातस्य परिच्छेदकमित्यर्थः । सहस्रद्वारं बहुद्वारम् ॥
Wilson
English translation:
“What has become of those our ancient friendships? Let us preserve them unimpaired as of old;food-bestowing Varuṇa, may I go to your vast comprehensive thousand-doored dwelling.”
Jamison Brereton
Where have these companionships of ours come to be, when
previously we would have accompanied one another without wolfish hostility?
O Varuṇa of independent will, I went into your lofty mansion, your house with its thousand doors.
Griffith
What hath become of those our ancient friendships, when without enmity we walked together?
I, Varuna, thou glorious Lord, have entered thy lofty home, thine house with thousand portals.
Macdonell
What has become of those our former friendships, When we two held erstwhile unbroken converse? O sovereign Varuṇa, thy lofty mansion, Thy home, I entered, with its thousand portals.
Geldner
Wohin ist diese Freundschaft zwischen uns gekommen, da wir früher ohne Feindschaft verkehrten? Ich ging zum hohen Bau, in dein tausendtoriges Haus, du eigenmächtiger Varuna.
Grassmann
»Wohin ist unsre Freundschaft nun gerathen, da wir doch sonst so liebevoll verkehrten? Zur grossen Wohnung, Varuna du Herrscher, zu deinem tausendthor’gen Hause kam ich.«
Elizarenkova
Куда минули те дружеские чувства между нами,
Что прежде мы могли общаться без вражды?
В высоком тереме, о Варуна, самосущий,
В стовратном побывал я – в доме твоем.
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- विराट्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - हे परमात्मन् ! (त्यानि) वह (नौ) हमारी (सख्या) मैत्री (क्व) कहाँ (बभूवुः) है, (यत्) जो (पुरा) पूर्वकाल में (अवृकं) हिंसारहित थी, (सचावहे) उसकी हम सेवा करें (चित्) और (ते) तुम्हारे (सहस्रद्वारं) अनन्त ऐश्वर्यवाले (गृहं) स्वरूप को (जगम) प्राप्त हों, जो (बृहन्तं, मानम्) सीमारहित है। (स्वधावः, वरुण) हे अनन्तैश्वर्य्य परमात्मन् ! हम आपको उक्त स्वरूप को प्राप्त हों॥५॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - जो जिज्ञासु सब कर्मों को हिंसारहित करता है और परमात्मा के साथ निष्पापादि गुणों को धारण करके उसकी मैत्री को उपलब्ध करता है, वह उसके अनन्त ऐश्वर्य्ययुक्त स्वरूप को प्राप्त होता है। तात्पर्य्य यह है कि जब तक जिज्ञासु अपने आपको उसकी कृपा का पात्र नहीं बनाता, तब तक वह उसकी स्वरूपप्राप्ति का अधिकारी नहीं बन सकता ॥५॥
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - हे परमात्मन् ! (त्यानि) सा (नौ) अस्माकं (सख्या) मैत्री (क्व) कुत्र (बभूवुः) अस्ति (यत्) या (पुरा) पूर्वस्मिन्काले (अवृकम्) हिंसारहिताऽभूत् (सचावहे) तां सेवेमहि (चित्) तथा च (ते) तव (सहस्रद्वारम्) अनेकोपायलभ्यं (गृहम्) स्वरूपं (जगम) प्राप्नुयाम यदैश्वर्यं (बृहन्तम्, मानम्) असीमास्ति (स्वधावः, वरुण) हे स्वैश्वर्येण विराजमान परमात्मन् ! वयं भवत उक्तस्वरूपं प्राप्नुयाम ॥५॥
06 य आपिर्नित्यो - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
य आ॒पिर्नित्यो॑ वरुण प्रि॒यः सन्त्वामागां॑सि कृ॒णव॒त्सखा॑ ते ।
मा त॒ एन॑स्वन्तो यक्षिन्भुजेम य॒न्धि ष्मा॒ विप्रः॑ स्तुव॒ते वरू॑थम् ॥
मूलम् ...{Loading}...
य आ॒पिर्नित्यो॑ वरुण प्रि॒यः सन्त्वामागां॑सि कृ॒णव॒त्सखा॑ ते ।
मा त॒ एन॑स्वन्तो यक्षिन्भुजेम य॒न्धि ष्मा॒ विप्रः॑ स्तुव॒ते वरू॑थम् ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
य꣡ आपि꣡र् नि꣡त्यो वरुण प्रियः꣡ स꣡न्
तुवा꣡म् आ꣡गांसि कृण꣡वत् स꣡खा ते
मा꣡ त ए꣡नस्वन्तो यक्षिन् भुजेम
यन्धि꣡ ष्मा वि꣡प्र स्तुवते꣡ व꣡रूथम्
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M
Morph
āpíḥ ← āpí- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
nítyaḥ ← nítya- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
priyáḥ ← priyá- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
sán ← √as- 1 (root)
{case:NOM, gender:M, number:SG, tense:PRS, voice:ACT}
varuṇa ← váruṇa- (nominal stem)
{case:VOC, gender:M, number:SG}
yáḥ ← yá- (pronoun)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
ā́gāṁsi ← ā́gas- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:PL}
kr̥ṇávat ← √kr̥- (root)
{number:SG, person:3, mood:SBJV, tense:PRS, voice:ACT}
sákhā ← sákhi- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
te ← tvám (pronoun)
{case:DAT, number:SG}
tvā́m ← tvám (pronoun)
{case:ACC, number:SG}
bhujema ← √bhuj- 2 (root)
{number:PL, person:1, mood:OPT, tense:AOR, voice:ACT}
énasvantaḥ ← énasvant- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:PL}
mā́ ← mā́ (invariable)
{}
te ← tvám (pronoun)
{case:DAT, number:SG}
yakṣin ← yakṣin- (nominal stem)
{case:VOC, gender:M, number:SG}
sma ← sma (invariable)
{}
stuvaté ← √stu- (root)
{case:DAT, gender:M, number:SG, tense:PRS, voice:ACT}
várūtham ← várūtha- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
vípraḥ ← vípra- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
yandhí ← √yam- (root)
{number:SG, person:2, mood:IMP, tense:AOR, voice:ACT}
पद-पाठः
यः । आ॒पिः । नित्यः॑ । व॒रु॒ण॒ । प्रि॒यः । सन् । त्वाम् । आगां॑सि । कृ॒णव॑त् । सखा॑ । ते॒ ।
मा । ते॒ । एन॑स्वन्तः । य॒क्षि॒न् । भु॒जे॒म॒ । य॒न्धि । स्म॒ । विप्रः॑ । स्तु॒व॒ते । वरू॑थम् ॥
Hellwig Grammar
- ya ← yaḥ ← yad
- [noun], nominative, singular, masculine
- “who; which; yat [pronoun].”
- āpir ← āpiḥ ← āpi
- [noun], nominative, singular, masculine
- “friend.”
- nityo ← nityaḥ ← nitya
- [noun], nominative, singular, masculine
- “continuous; own(a); changeless; everlasting; continual; devoted(p); permanent; obligatory; continuing; indispensable; native; addicted; connatural; necessary; durable; ageless; invariable; biological.”
- varuṇa
- [noun], vocative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- priyaḥ ← priya
- [noun], nominative, singular, masculine
- “beloved; pleasant; dear; fond(p); wanted; priya [word]; favorite; good; liked; suitable; proper.”
- san ← as
- [verb noun], nominative, singular
- “be; exist; become; originate; happen; result; be; dwell; be born; stay; be; equal; exist; transform.”
- tvām ← tvad
- [noun], accusative, singular
- “you.”
- āgāṃsi ← āgas
- [noun], accusative, plural, neuter
- “sin; evildoing; mistake.”
- kṛṇavat ← kṛ
- [verb], singular, Present conjunctive (subjunctive)
- “make; perform; cause; produce; shape; construct; do; put; fill into; use; fuel; transform; bore; act; write; create; prepare; administer; dig; prepare; treat; take effect; add; trace; put on; process; treat; heed; hire; act; produce; assume; eat; ignite; chop; treat; obey; manufacture; appoint; evacuate; choose; understand; insert; happen; envelop; weigh; observe; practice; lend; bring; duplicate; plant; kṛ; concentrate; mix; knot; join; take; provide; utter; compose.”
- sakhā ← sakhi
- [noun], nominative, singular, masculine
- “friend; companion; sakhi [word].”
- te ← tvad
- [noun], genitive, singular
- “you.”
- mā
- [adverb]
- “not.”
- ta ← te ← tvad
- [noun], dative, singular
- “you.”
- enasvanto ← enasvantaḥ ← enasvat
- [noun], nominative, plural, masculine
- yakṣin
- [noun], vocative, singular, masculine
- bhujema ← bhuj
- [verb], plural, Aorist optative
- “eat; enjoy; consume; eat; love; burn; run down; enjoy; live on.”
- yandhi ← yam
- [verb], singular, Aorist imperative
- “concentrate; grant; restrain; cause; control; offer; cover; raise.”
- ṣmā ← sma
- [adverb]
- vipra
- [noun], vocative, singular, masculine
- “Brahmin; poet; singer; priest; guru; Vipra.”
- stuvate ← stu
- [verb noun], dative, singular
- “laud; praise; declare; stu.”
- varūtham ← varūtha
- [noun], accusative, singular, neuter
- “defense; protective covering.”
सायण-भाष्यम्
हे वरुण यः वसिष्ठः नित्यः धुवः आपिः बन्धुः। औरसः पुत्र इत्यर्थः । यः पूर्वं प्रियः सन् त्वां प्रति आगांसि अपराधान् कृणवत् अकरोत् स इदानीं ते तव सखा समानख्यानः प्रियोऽस्तु । हे यक्षिन् यजनीय वरुण ते तव स्वभूता वयम् एनस्वन्तः एनसा पापेन युक्ताः सन्तः मा भुजेम मा भुज्महि । त्वत्प्रसादात् पापरहिता एव सन्तो भोगान् भुनजामहै। विप्रः मेधावी त्वं च स्तुवते स्तोत्रं कुर्वते वसिष्ठाय वरूथम् अनिष्टनिवारकं वरणीयं वा गृहं यन्धि प्रयच्छ । स्म इति पूरकः ॥
Wilson
English translation:
“May he your unvarying kin, who was ever dear, though committing offences against you, still be yourfriend; adorable Varuṇa, offending you, let us not enjoy (happiness); but do you, who are wise, bestow on yourworshipper a secure abode.”
Commentary by Sāyaṇa: Ṛgveda-bhāṣya
The unvarying kin: vasiṣṭha is the son of Varuṇa; let us not enjoy happiness: māta enasvanto bhujema: let not us, offending you, enjoy; being freed from sin through your favour, let us enjoyenjoyments, tvatprasādāt pāparahitā eva santo bhogān bhuñjāmahai
Jamison Brereton
Varuṇa, though one be your very own dear friend and your companion, if he will commit offenses against you,
may we, burdened with guilt, not pay for (the transgression) against you, you uncanny one. As an inspired poet, ever offer protection to him
praising you.
Griffith
If he, thy true ally, hath sinned against thee, still, Varuna, he is the friend thou lovedst.
Let us not, Living One, as sinners I know thee: give shelter, as a Sage, to him who lauds thee.
Macdonell
Who is, O Varuṇa, thy constant kinsman. Once dear, though sinful now, he daims thy friendships. As guilty may we not, O wizard, suffer: Do thou, O sage, grant shelter to thy praiser.
Geldner
Wenn dein gewohnter Genosse, der dir lieb ist, Varuna, sich gegen dich versündigt hat, dein Freund, so möchten wir Sünder nicht die Sünde wider dich büßen, du Geheimnisvoller. Gewähre als Redekundiger dem Sänger deinen Schutz!
Grassmann
Wenn Varuna, dein Freund, der dir doch lieb ist, und dein Genosse an dir Unrecht übte, So straf uns nicht nach unsrer Schuld, o Rächer, verleihe Schutz, o weiser, du dem Sänger.
Elizarenkova
Когда (твой) близкий приятель, о Варуна, (кто) дорог (тебе),
Твой друг совершит против тебя прегрешения,
Да не расплатимся мы как виноватые перед тобой, о настигающий!
Даруй же защиту тому, кто восхваляет!
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- निचृत्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वरुण) हे परमात्मन् ! (ते) तुम्हारे साथ (प्रियः, सन्) प्यार करता हुआ (यः) जो पुरुष (नित्यः) सर्वदा (ते) तुम्हारे साथ (सखा, आपिः) सखिभाव रखता हुआ (आगांसि) पाप (कृणवत्) करता है, (यक्षिन्) हे यजनीय परमात्मन् ! वह (एनस्वन्तः) पापों में (मा) मत प्रविष्ट हो, (विप्रः) हे सर्वज्ञ परमात्मन् ! (स्तुवते) स्तुति करनेवाले उस पुरुष के लिए (वरूथं) वरणीय सर्वोपरि अपने स्वरूप को (यन्धि) आप प्रकाश करें, ताकि हम लोग आपके ब्रह्मानन्द का (भुजेम) भोग करें॥६॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - जो पुरुष कुछ भी परमात्मा के साथ सम्बन्ध रखता है, वह यदि स्वभाववश कभी पाप में पड़ जाता है, परमात्मा की कृपा से फिर भी उन पापों से निकल सकता है, क्योंकि परमात्मा के आराधन का बल उसे पापप्रवाह से निकाल सकता है। इसी अभिप्राय से कहा है कि परमात्मा परमात्मपरायण पुरुषों के लिए अवश्यमेव शुभस्थान देते हैं ॥६॥
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (वरुण) परमात्मन् ! (ते) तव (प्रियः, सन्) कृतसेवो भवन् (यः) यो नरः (नित्यः) शश्वत् (ते) त्वयि (सखा, आपिः) सख्यं जनयन् (आगांसि) अपराधान् (कृणवत्) कुर्यात् (यक्षिन्) हे यजनीय परमात्मन् ! सः (एनस्वन्तः) पापेषु (मा) न लिप्येत, (विप्रः) हे सर्वज्ञ ! (स्तुवते) स्तुतिकर्त्रे (वरूथम्) वरणीयं स्वरूपं (यन्धि) भासय यतो वयं ब्रह्मानन्दं (भुजेम) भुञ्जाम ॥६॥
07 ध्रुवासु त्वासु - त्रिष्टुप्
विश्वास-प्रस्तुतिः ...{Loading}...
ध्रु॒वासु॑ त्वा॒सु क्षि॒तिषु॑ क्षि॒यन्तो॒ व्य१॒॑स्मत्पाशं॒ वरु॑णो मुमोचत् ।
अवो॑ वन्वा॒ना अदि॑तेरु॒पस्था॑द्यू॒यं पा॑त स्व॒स्तिभिः॒ सदा॑ नः ॥
मूलम् ...{Loading}...
ध्रु॒वासु॑ त्वा॒सु क्षि॒तिषु॑ क्षि॒यन्तो॒ व्य१॒॑स्मत्पाशं॒ वरु॑णो मुमोचत् ।
अवो॑ वन्वा॒ना अदि॑तेरु॒पस्था॑द्यू॒यं पा॑त स्व॒स्तिभिः॒ सदा॑ नः ॥
सर्वाष् टीकाः ...{Loading}...
अधिमन्त्रम् - sa
- देवता - वरुणः
- ऋषिः - वसिष्ठः
- छन्दः - त्रिष्टुप्
Thomson & Solcum
ध्रुवा꣡सु त्वासु꣡ क्षिति꣡षु क्षिय꣡न्तो
वि꣡ अस्म꣡त् पा꣡शं व꣡रुणो मुमोचत्
अ꣡वो वन्वाना꣡ अ꣡दितेर् उप꣡स्थाद्
यूय꣡म् पात सुअस्ति꣡भिः स꣡दा नः
Vedaweb annotation
Strata
Strophic
Pāda-label
genre M
genre M
genre M
genre M;; repeated line
Morph
āsú ← ayám (pronoun)
{case:LOC, gender:F, number:PL}
dhruvā́su ← dhruvá- (nominal stem)
{case:LOC, gender:F, number:PL}
kṣitíṣu ← kṣití- (nominal stem)
{case:LOC, gender:F, number:PL}
kṣiyántaḥ ← √kṣi- (root)
{case:NOM, gender:M, number:PL, tense:PRS, voice:ACT}
tvā ← tvám (pronoun)
{case:ACC, number:SG}
asmát ← ahám (pronoun)
{case:ABL, number:PL}
mumocat ← √muc- (root)
{number:SG, person:3, mood:SBJV, tense:PRF, voice:ACT}
pā́śam ← pā́śa- (nominal stem)
{case:ACC, gender:M, number:SG}
váruṇaḥ ← váruṇa- (nominal stem)
{case:NOM, gender:M, number:SG}
ví ← ví (invariable)
{}
áditeḥ ← áditi- (nominal stem)
{case:GEN, gender:F, number:SG}
ávaḥ ← ávas- (nominal stem)
{case:NOM, gender:N, number:SG}
upásthāt ← upástha- (nominal stem)
{case:ABL, gender:M, number:SG}
vanvānā́ḥ ← √vanⁱ- (root)
{case:NOM, gender:M, number:PL, tense:PRS, voice:MED}
naḥ ← ahám (pronoun)
{case:ACC, number:PL}
pāta ← √pā- 1 (root)
{number:PL, person:2, mood:IMP, tense:PRS, voice:ACT}
sádā ← sádā (invariable)
{}
svastíbhiḥ ← svastí- (nominal stem)
{case:INS, gender:M, number:PL}
yūyám ← tvám (pronoun)
{case:NOM, number:PL}
पद-पाठः
ध्रु॒वासु॑ । त्वा॒ । आ॒सु । क्षि॒तिषु॑ । क्षि॒यन्तः॑ । वि । अ॒स्मत् । पाश॑म् । वरु॑णः । मु॒मो॒च॒त् ।
अवः॑ । व॒न्वा॒नाः । अदि॑तेः । उ॒पऽस्था॑त् । यू॒यम् । पा॒त॒ । स्व॒स्तिऽभिः॑ । सदा॑ । नः॒ ॥
Hellwig Grammar
- dhruvāsu ← dhruva
- [noun], locative, plural, feminine
- “certain; fixed; permanent; changeless; firm; safe; resident; immovable; fixed; fixed; vital; faithful.”
- tvāsu ← tvā ← tvad
- [noun], accusative, singular
- “you.”
- tvāsu ← āsu ← idam
- [noun], locative, plural, feminine
- “this; he,she,it (pers. pron.); here.”
- kṣitiṣu ← kṣiti
- [noun], locative, plural, feminine
- “floor; Earth; earth; pṛthivī; people; dwelling; battlefield; Earth; estate; colony; house.”
- kṣiyanto ← kṣiyantaḥ ← kṣi
- [verb noun], nominative, plural
- “govern; inhabit; dwell; stay; predominate; bide; own.”
- vy ← vi
- [adverb]
- “apart; away; away.”
- asmat ← mad
- [noun], ablative, plural
- “I; mine.”
- pāśaṃ ← pāśam ← pāśa
- [noun], accusative, singular, masculine
- “noose; shackle; eye; pāśa [word]; fetter.”
- varuṇo ← varuṇaḥ ← varuṇa
- [noun], nominative, singular, masculine
- “Varuna; varuṇa [word]; Crataeva religiosa Forst.; Varuṇa; varuṇādi.”
- mumocat ← muc
- [verb], singular, Perfect conjunctive (subj.)
- “liberate; emit; get rid of; shoot; release; put; tousle; secrete; fill into; shoot; spill; lose; ejaculate; exclude; free; remove; loosen; let go of; add; shed; want; save; defecate; heal; fart; open; abandon; discard; precipitate; reject; lay; unleash; exhale; discharge.”
- avo ← avaḥ ← avas
- [noun], accusative, singular, neuter
- “aid; favor; protection.”
- vanvānā ← vanvānāḥ ← van
- [verb noun], nominative, plural
- “obtain; gain; desire; get; like; love; overcome.”
- aditer ← aditeḥ ← aditi
- [noun], genitive, singular, feminine
- “Aditi; aditi [word].”
- upasthād ← upasthāt ← upastha
- [noun], ablative, singular, masculine
- “genitalia; lap; sexual desire; anus.”
- yūyam ← tvad
- [noun], nominative, plural
- “you.”
- pāta ← pā
- [verb], plural, Present imperative
- “protect; govern.”
- svastibhiḥ ← svasti
- [noun], instrumental, plural, feminine
- “prosperity; well-being; fortune; benediction; svasti [word]; well; luck.”
- sadā
- [adverb]
- “always; continually; always; perpetually.”
- naḥ ← mad
- [noun], accusative, plural
- “I; mine.”
सायण-भाष्यम्
ध्रुवासु नित्यासु आसु दृश्यमानासु क्षितिषु भूमिषु क्षियन्तः निवसन्तो वयं हे वरुण त्वा त्वां स्तुम इति शेषः । स च वरुणः अस्मत् अस्मत्तः पाशं बन्धकं पापं वि मुमोचत् मोचयेत् । तथा अदितेः अखण्डनीयायाः पृथिव्याः उपस्थात् उपस्थानात् अवः रक्षणं वरुणेन दत्तं वन्वानाः संभजमाना वयं स्याम । अन्यद्गतम् ॥ ॥ १० ॥
Wilson
English translation:
“While dwelling in these durable worlds, may Varuṇa loose our bonds; may we be enjoyers of theprotection (which has been given by him) from the lap of Aditi, and do you (gods) ever cherish us with blessingṣ”
Commentary by Sāyaṇa: Ṛgveda-bhāṣya
Aditi = Pṛthivī, earth
Jamison Brereton
Dwelling in enduring peaceful dwellings, (we will win) you—Varuṇa will release his fetter from us—
(we), winning help from the lap of Aditi. – Do you protect us always with your blessings.
Griffith
While we abide in these fixed habitations, and from the lap of Aditi win favour,
May Varuna untie the bond that binds us. Preserve us evermore, ye Gods, with blessings.
Macdonell
O may we, in these fixed abodes abiding. Now from the lap of Aditi find favour. May from his noose king Varuṇa release us. Ye gods protect us evermore with blessings.
Geldner
In diesen festen Wohnsitzen wohnend wollen wir dich verehren-Varuna soll uns die Schlinge lösen-aus Aditi´s Schoße Beistand gewinnend.-Behütet ihr uns immerdar mit eurem Segen!
Grassmann
Die wir in deinen festen Sitzen wohnen und Schutz empfangen aus des Himmels Schoosse, Von uns lös’ ab, o Varuna, die Schlinge. Ihr Götter, schützt uns stets mit eurem Segen.
Elizarenkova
Живя в этих прочных жилищах, (мы хотим почитать) тебя –
Да избавит нас Варуна от петли! –
Получая помощь из лона Адити!
Защищайте вы нас всегда (своими) милостями!
अधिमन्त्रम् (VC)
- वरुणः
- वसिष्ठः
- विराट्त्रिष्टुप्
- धैवतः
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (ध्रुवासु, त्वासु, क्षितिषु) इस दृढ़ और नित्य पृथिवी में (क्षियन्तः) निवास करते हुए (अस्मत्पाशं) हम लोगों के बन्धनों को (वरुण) हे सर्वपूज्य परमात्मा ! (वि) अवश्य (मुमोचत्) मुक्त करें, (अदितेः) इस अखण्डनीय मातृभूमि के (उपस्थात्) अङ्क में रहते हुए हम लोगों की (अवः) आप रक्षा करें और विद्वान् लोगों से हम सदैव (वन्वानाः) भजन करते हुए यह प्रार्थना करें कि (यूयं) आप लोग सदा सदैव (स्वस्तिभिः) कल्याणप्रद वाणियों से (नः) हमारी (पात) रक्षा करें॥७॥
आर्यमुनि - भावार्थः
भावार्थभाषाः - इस मन्त्र में जो पृथिवी को नित्य कथन किया है, इससे यह तात्पर्य्य है कि यह संसार मिथ्या नहीं, क्योंकि ध्रुव पदार्थ मिथ्या नहीं होता, किन्तु दृढ़ होता है ॥७॥ यह ८८वाँ सूक्त और १०वाँ वर्ग समाप्त हुआ।
आर्यमुनि - पदार्थः
पदार्थान्वयभाषाः - (ध्रुवासु, त्वासु, क्षितिषु) अस्यां नित्यायां दृढायां च पृथिव्यां (क्षियन्तः) निवसतां (वन्वानाः) भजमानानां (अस्मत्पाशम्) अस्माकं पाशं (वरुण) हे भगवन् ! (वि) निश्चयं (मुमोचत्) मुञ्च (अदितेः) अस्मिन्नखण्डमातृभूमिस्थले (उपस्थात्) निवसतामस्माकं (अवः) रक्षां कुरु तथा च (यूयम्) भवान् (स्वस्तिभिः) कल्याणवाग्भिः (सदा) शश्वत् (नः) अस्मान् (पात) रक्षतु ॥७॥ इत्यष्टाशीतितमं सूक्तं दशमो वर्गश्च समाप्तः ॥